Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Clara. Och hos Signora är det blott
kärleken som talar. Ert bjerta är så fullt däraf,
at ingen annan känsla kan intränga där. Men
därföre borde det åtminstone inte vara
o-rättvist.
Laura. Hvad kallar du orättvist? At jag
inte är så lättrogen som du?
Clara. Tvärtom, Signora! .— at. Ni är
för lättrogen mot ert. hjerta — Ni tviflar väl
också at detta är Signor Camillos bild?
Laura. (uplyfter långsamt handen, hvari
hon håller porträtet, och betraktar det ater’) Om
jag kunde tvifla! — men — det Sr han ! —
Clara. Och han har begått en trolöshet,
•som ingen annan skulle förlåta honom.
Laura. Hvad skulle jag inte förlåta
Ca-millo , om jag kunde återvinna honom?
Clara. Är det Signora Albanos språk? __
Clara, hvars stånd Kr så vida under hennes,
kunde omöjligen tänka så .— äfven om sjelfva
Signor Camillo varit hennes älskare.
Laura. Clara, du har aldrig älskat.
Clara. Så skulle jag aldrig kunna älska,
at jag glömde hvad jag är skyldig mig sjelf.
Den ädelmodige vän , som i den oskyldigaste
afsigt uptäckte mig min älskares otrohet, och
sjelf vid en sådan uptäckt äfven bad om tilgift
för honom, kunde ej undgå at röra mig. Jag
skulle ej kunna neka honom det företräde,
Jivartil min första älskare gjort sig ovärdig.
3aä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
