Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Det Guddomliga Vara, som är Jehovah - 19. 1. Att denne Ende Gud kallas Jehovah utaf Hans Vara, således deraf att Han allena Är och skall vara, och emedan Han är den Förste och den Siste, Begynnelsen och Änden, Alfa och Omega - 20. 2. Att denne Ende Gud är sjelfva substansen och sjelfva formen, att änglar och menniskor äro substanser och former af Honom, och att de äro hans afbilder och likheter så mycket som de äro i Honom och Han i dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betecknas, att Han är det Sjelfva och Endaste ifrån det
första till det sista, af Hvilken allting är. Att Gud kallas Alfa
och Omega, Begynnelsen och Anden kommer deraf, att Alfa
är den första och Omega den sista bokstafven i det grekiska
alfabetet, och derför betyda de allt i sammanfattning. Detta
har sin grund deri, att hvarje bokstaf i alfabetet betyder
någon sak i den andliga verlden, och att en vokal betecknar något,
som hör till böjelsen eller kärleken emedan den understöder
ljudet. Af detta ursprung är det andliga talet eller
änglarnes språk äfven som deras Skrift. Men detta är en hittills
okänd hemlighet. Det finnes nämligen ett allmänt språk, som
alla änglar och andar tala, och detta har ingenting
gemensamt med något menskligt tungomål här i verlden. Hvarje
menniska får efter döden medvetande om detta språk, ty det
är från skapelsen medfödt hos hvarje menniska, hvarför ock
en hvar kan förstå den andre i hela den andliga verlden.
Det har blifvit mig gifvet att mycket ofta höra detta språk,
och jag har jemfört det med språk i verlden, och funnit att
det icke ens till den minsta del öfverensstämmer med något
naturligt språk på jorden. Det skiljer sig från dessa allt
ifrån sitt ursprung, som består deri, att hvarje bokstaf i
hvarje ord betecknar någon särskild sak. Det är på grund
häraf, som Gud kallas Alfa och Omega, hvarmed betecknas,
att Han är det Sjelfva och det Endaste ifrån det första till
det sista, af Hvilken allt är till. Om detta språk och dess
skrift, som kommer af änglarnes andliga tanke, kan man läsa
i verket om »Äktenskapskärleken» n. 326-329, och äfven
längre fram i detta verk.
20. II. Att denne Ende Gud är Sjelfva Substansen och Sjelfva
Formen, att änglar och menniskor äro substanser (väsenden) och
former af Honom, och att de äro Hans afbilder och likheter så
mycket som de äro i Honom och Han i dem.
Emedan Gud är Vara (den Varande), så är Han äfven
Substans; ty ett Vara som icke är substans, är blott ett
fantasifoster; ty substans är ett varande, som har bestånd. Och
den som är substans är äfven form, ty en substans, som icke
är form, är ett fantasifoster. Derför kan om Gud sägas, att Han
är bådadera, men i den betydelse, att Han är den Endaste,
Substansen och Formen, Sjelfva och Första Substansen och
Formen. Att denna form är sjelfva Menniskoformen, d. v.
s. att Gud är Sjelfva Menniskan, i hvilken allting är
oändligt, är bevisadt i »Änglavisheten om den Guddomliga
Kärleken och den Guddomliga Visheten», utgifven i Amsterdam
1763. Der visas likaledes, att änglar och menniskor äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
