Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM HERREN ÅTERLÖSAREN. 177
helige Ande». – Då sade ängeln: »Jag märker, att
presterna bereda ögonsalvor af Ordet, som de icke till sitt inre
förstå, och att de stryka dessa salvor på de ögon, som
medelst deras tro blifvit förblindade, eller att de deraf göra sig
likasom ett plåster, som de lägga på de sår, som deras
lärosatser tillfogat, men de läka dem dock icke, emedan I ären
för gamla. Gå derför till honom som står der – och han
pekade på mig – »han skall lära dig från Herren, att
lidandet på korset icke var återlösningen, utan Herrens
Menniskoväsens förening med Fadrens Guddomsväsen; men att
återlösningen deremot var helvetenas underkufvande och
himlarnes iordningställande, och att ingen på jorden blifvit salig,
ej heller någon i himlarne, om icke Herren hade fullbordat
dessa två verk, då Han var i verlden. Han skall ock vidare
lära dig om den från skapelsen införda ordningen, efter
hvilken man skall lefva för att blifva salig, och att de som lefva
efter den räknas bland de återlösta, och kallas Utvalda». När
detta var sagdt, uppkommo fönster på tempelväggarne,
genom hvilka ljus inflöt ifrån verldens fyra väderstreck, och
man såg keruber flyga i ljusets glans, och ängeln upptogs
till de sina ofvan öppningen, och vi gingo glada derifrån.
135 Andra Minnesvärdigheten. En morgon då jag
vaknade ur sömnen, syntes mig den andliga verldens sol i sin
glans, och under den såg jag himlarne aflägsna, såsom
jorden ifrån sin sol, och då hördes från himlarne outsägliga
röster, hvilka tillsammantagna uttryckte följande mening: »Det
är En Gud, som är Menniska, och hvars boning är i denna
sol». Detta uttryck föll ned genom de mellersta himlarne
till den lägsta, och från denna till andeverlden, der jag var;
och jag märkte, att den föreställning om En Gud, som
änglarne hade, blef i mån af nedstigandets grader vänd till
föreställningen om tre Gudar. När jag märkte detta, började
jag tala med dem, som tänkte sig tre Gudar, och sade: »O,
hvilken gräslighet; hvarifrån hafven I den?» Och de
svarade: »Vi tänka oss tre af vår inre föreställning om en
treenig Gud, men denna kommer likväl icke i vår mun; då vi
tala, säga vi alltid med full mun att Gud är En. Om någon
annan föreställning är i våra sinnen, må det så vara, blott
den icke nedflyter och styckar Guds enhet i munnen, men
likväl nedflyter tidtals den inre föreställningen, emedan den
innebor i våra sinnen, och om vi då talade ut, skulle vi säga
»tre Gudar», men derför akta vi oss väl, att vi ej må utsätta
oss för åhörarnes åtlöje». Och sedan talade de öppet
eftersom de tänkte, och sade: »Är det icke tre Gudar, då det
Den San. Kr. Rel. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
