Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360 DEN SANNA KRISTNA RELIGIONEN.
O huru lärde! och det tredje bakom: O !i«ru vise! Och då jag
böljade tänka efter, om det också i helvetet kunde finnas
rättvise, lärde och vise, fick jag lust att se, om sådana
verkligen funnos der, och det sades mig från himlen: »Du skall
få se och höra». Jag gick då i anden ut ifrån mitt hus,
och såg framför mig en öppning; jag gick dit och såg ned,
och se, der var en trappa. På den steg jag ned, och då
jag kommit ner, såg jag slätter, beväxta med buskar,
bla-n-dade med törnen och näslor. Jag frågade, om här vore
helvetet? De sade: »Det är den nedre jorden, som är närmast
öfver helvetet». Jag gick då i riktning af ropen och kom
först till d em, som ropat: »O liwrn rättvise!» - och såg en
samling af dem, som i verlden varit domare och dömt på grund
af vänskap och skänker. Sedan kom jag till dem som ropat:
»O Imrn lärde!» - och såg en samling af dem, som i
verlden varit Resonörer, samt till dem som ropat: »O huru vise!»
- och såg då en samling af dem, som i verlden varit
Be-kräftare. Men härifrån böjde jag af till den första
samlingen, der de voro som varit domare för vänskap och
skänker, och utropats som rättvise; och jag såg på sidan
likasom en skådeplats bygd af tegel och täckt med svarta
takpannor, och man sade mig, att der var deras Domstol. Dit
ledde tre ingångar från norra sidan och tre ifrån den vestra,
men inga från den södra och östra, till tecken att deras
domar icke voro rättvisans domar, utan godtyckets. I midten
af skådeplatsen såg man en eldstad, i hvilken eldstadens
väktare inkastade svaflade och hartsade facklor, från hvilka skenet
föll på de rappade väggarne och framstälde färjade bilder af
afton- och nattfoglar; men eldstaden och utstrålningarna, som
danade dessa former, voro förebildningar af deras domar och
betecknade, att de kunde sätta en falsk färg på hvad sak och
fråga som helst, och gifva dem utseende efter gunst. Efter en
halftimme såg jag gamla och unga män komina in, klädda i
purpurbrämade mantlar, och, sedan de lagt ifrån sig hattarne,
satte de sig ned på Stolarne vid borden för att sitta till doms.
Jag hörde då och märkte, huru skickligt och skarpsinnigt de af
häneyn till vänskapen böjde och vände sina domar och gåfvo
dem sken af rättvisa, och det ändock till den grad, att de sjelfve
icke sågo det orättvisa annorlunda än som rättvist, och tvättom
det rättvisa såsom orättvist. Deras öfvertalelser angående rätt
och orätt syntes af deras ansigte och hördes af tonen i deras tal.
Det blef nu gifvit mig upplysning från himlen, hvaraf jag
insåg, oxn hvarje särskild sak var öfverensstämmande med
rättfärdighet eller icke, och jag såg huru sorgfälligt de skyldo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
