Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TRON. 377
likasom etern, som inflyter och utflyter utan att den gör nå*
got förnimbart intryck, ty för att göra intryck måste
förnimmelse och således också emottagande ega rum i menniskans
sinne, och detta gifves hos menniskan blott i hennes
naturliga väsen. Men deremot är en blott naturlig tro, eller en
tro som är beröfvad allt andligt väsen, alls icke någon tro,
utan blott ett öfvertalande eller kunskap. Öfvertalande
efterliknar tron i det yttre, men emedan i dess inre ej är något
andligt, så är icke heller något saliggörande deruti. Sådan
är tron hos alla dem, som förneka Herrens Menniskoväsen»
Guddomlighet. Sådan var den Arianska tron och sådan är
äfven den socinianska tron, emedan bådadera förkasta
Herrens Guddomlighet. Hvad är tro utan att den har ett mål
att syfta till? Är den icke liksom ett seende ut i
verldsrymden, som faller likasom på något tomt och förlorar sig?
Den är ock liksom en fogel, som flyger ofvan luftkretsen uti
etern, der han uppgifver anden likasom i en tom rymd. Denna
tros boning i menniskosinnet kan jemföras med vindarne»
boende uti Eols vingar, äfvensom ock vid ljusets boende i
en fallande stjerna, ty den går upp såsom en komet med
lång svans, men går förbi såsom den och försvinner. Med
ett ord, tron på en osynlig Gud är i sjelfva verket blind,
emedan menniskosinnet icke ser sin Gud, och denna tros ljus
är ett villoljus, emedan det icke är andligt-naturligt, och detta
ljus är likt ljuset i en lysmask och liksom ljuset i träsk eller
öfver svafvelkulor vid nattetid, och såsom ljuset i ruttet trä.
Af detta ljus uppkommer ingenting annat än det som hör
till fantasien, och i ett sådant ljus tror man, att det
skenbara är verkligt, ehuru det icke är så. Sådant är det ljus,
som kommer af tron på en osynlig Gud, i synnerhet då man
tänker, att Gud är en ande, och att ande är likasom eter.
Hvad följer deraf annat än att menniskan betraktar Gud
såsom hon betraktar etern, och sålunda söker Honom i
verldsalltet, och, då hon icke finner Honom der, så tror hon att
verldsalltets natur är Gud? Häraf kommer den nu rådande
naturalismen. Har icke Herren sagt, att »Ingen har någonsin
hört Fadrens röst, ej heller sett Hans skepnad», Joh. 5: 37, och
titt »ingen liar någonsin sett Gud, men Enfödde Sonen, som är i
Fadrens sköte, Han har uppenbarat Honom-», Joh. 1: 18. »Icke
har någon sett Fadren, utan den som är hos Fadren, Han har
sett Fadren»-, Joh. 6: 46. Likaledes, att ingen kommer till
Fadren utan genom Honom», Joh. 14: 6, och att den, som
eer och känner Honom, ser och känner Fadren, Joh. 14: 7
o. f. Men annorlunda är tron på Herren Gud Frälsaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
