Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN FRIA TILJAN 569
drade, att hornen i deras pannor än sågo ut som sträckta
framåt och uppåt, än krökta bakåt mot ryggen, och än
alldeles tillbakaböjd a. Plötsligen vände de sig om till
fårahjorden, men sågo likväl ut som bockar. Jag gick derför
åter till dem, och frågade hvad slutsats de nu hade gjort?
De svarade, att de hade gjort den slutsatsen, att tro allena
frambringar kärlekens gerningar, likasom trädet frambringar
frukter. Men då hördes en åska och sågs en ljungeld
ofvanifrån, och genast syntes en ängel stående mellan båda
hjor-clarne, och han ropade till fårahjorden: »Lyssnen icke till
dem; de hafva icke gått ifrån sin förra tro, som är den, att
tron allena rättfärdiggör och frälsar, och att kärlek intet
uträttar; icke heller är tron trädet, utan menniskan är trädet,
men gören bättring och skåden till Herren, och I skolen få
tro. Förr än I gören bättring, är tron icke en tro, hvaruti
clet finnes något lif». Nu ville bockarne med de
tillbaka-böjda hornen närma sig till fåren, men ängeln, som stod
emellan dem, delade fåren i två hjordar, och sade åt dern
till venster: »Sluten eder till bockarne om l viljen, men jag
eäger eder, att en varg skall komma och röfva dem bort,
och eder med dem».
Men sedan de båda fårahjordarne blifvit åtskilda, och
de till venster hörde ängelens hotande ord, sågo de på
hvarandra och sade: »Låtom oss samtala med våra forna
kamrater». Då talade den venstra hjorden till den högra och
frågade: »Hvarför hafven I vikit bort ifrån våra herdar? äro
icke tron och kärleken ett, såsom trädet och dess frukt äro
ett? Ty trädet fortsattes förmedelst grenarne till frukten;
om man rycker bort något af grenen, hvarigenom trädet
medelst fortsättning inflyter i frukten, måste då icke frukten gå
förlorad, och med frukten allt frö till ett nytt träd? Frågen
våra prester, om det icke är så». De frågade presterna och
dessa sågo sig omkring på de andra, som blinkade åt dem med
Ögonlocken till tecken att de skulle säga, att de hade talat
väl, och sedan svarade de: »I hafven talat väl; men hvad
trons fortsättning i goda gerningar angår likasom trädets
fortsättning i dess frukt, så känna vi många dolda sanningar,
men här är icke stället att omtala dem; på bandet eller
tråden som förbinder tron med kärleken äro flere knutar, som
endast vi prester kunna lösa. Då reste sig en af presterna
ibland fåren till höger och sade: »De hafva svarat eder, att
det är så, men till de sina, att det icke är så, ty de tänka
annorlunda». De frågade derför: »Huru tänka de då? tänka
de icke som de lära?» »Nej», sade han, »de tänka, att in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
