Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580 DEN SANNA KRISTNA RELIGIONEN.
man dermed ådragit sig Guds vrede och följaktligen
förtjenar fördömelse, förbannelse och evig död. Häraf är det klart,
att sådan förkrossning icke är bättiing.
514. Den andra frågan, som vi skola öfverväga, är: Har
en sådan ånger något värde, nar den icke är bättring? Man sä-
fer visserligen, att den bidrager till att erhålla tron, likasom
et föregående bidrager till det efterföljande, men att den
likväl icke ingår uti och förbinder sig med tron medelst att
blanda sig dermed. Men hvaruti består då den tro - som
följer på sådan förkrossning - annat än i den åsigten, att Gud
Fader tillräknar sin Sons rättfärdighet och då förklarar en
menniska - som icke har den ringaste kunskap om sin synd
- rättfärdig, ny och helig, och således ikläder henne en
hedersklädnad, som är tvagen och hvitgjord uti Lammets blod,
och när hon vandrar i denna klädnad, hvad är då hennes
lefvernes onda annat än likasom svafvelstenar kastade i
hafvets djup ? och hvad är då Adams synd annat än något, sota
antingen är öfvertäckt eller undanröjdt eller afledt medelst
den tillräknade Kristi rättfärdighet? När någon menniska i
följd af denna tro vandrar i Guds Frälsarens rättfärdighet
och då tillika i Hans oskuld, hvartill tjenar då den nämda
förkrossningen utan till en förtröstan, att hon är i Abrahams
sköte, och derifrån betraktar hon dem, som icke fore tron
undergått förkrossning, såsom olycksaliga i helvetet eller
såsom döda; ty man säger, att en lefvande tro icke finnes hos
dem, som icke hafva känt någon förkrossning. Derför kan
man säga, att om sådana menniskor hafva sänkt sig eller
fortfarande sänka sig i fördömliga ondskor, så gifva de icke
mer akt derpå och känna dem icke mer, än grisar som ligga
i smutsen uti gatgroparne känna stanken derifrån. Häraf är
det klart, att sådan förkrossning intet värde har, då den icke
är bättring.
515. Den tredje frågan, som vi skola öfverväga, är denna:
Kan sådan Anger verkligen ega ram utan bättring? Jag har i
den andliga verlden frågat många, som bekräftat hos sig tron
på tillräknande af Kristi förtjenst, om de känt någon ånger,
och de hafva svarat: »Hvad behöfs ånger, då vi från
barndomen hafva trott såsom säkert, att Kristus förmedelst sitt
lidande har borttagit alla våra synder? till denna tro passar
icke någon ånger, ty ånger består deruti, att man kastar sig
i helvetet och plågar sitt samvete; men vi deremot veta, att
vi äro återlösta, och följaktligen uttagna från helvetet och
derför utan all fara». Härtill lade de, att stadgandet om
ånger icke är annat än en dikt, som blifvit antagen i stället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
