Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
782 DEN SANNA KRISTNA RELIGIONEN.
den orsak, att de i verlden hade trott, att de då skulle få
se Gud, och emedan himlens lif på grund af Guds dyrkan
kallas en beständig sabbat. Till dessa sade ängeln: »Följen
mig och jag skall föra eder in till eder fröjd». Och han
införde dem i en liten stad, i hvars midt var ett tempel,
och alla husen derstädes kallades heliga hus. I denna stad
sågo de folk strömma till ifrån hvarje hörn af det
kringliggande landet, och deribland ett antal prester, som
emot-togo de kommande och helsade dem och ledde dem vid
händerna till templets portar och derifrån till några hus omkring
templet och invigde dem till en evärdelig Gudsdyrkan. »Denna
stad», sade de, »är förgården till himlen, och denna stads
tempel är ingången till det praktfulla och oändligen vida
templet, som är i himlen, der Gud förhärligas af änglarne
med böner och lof i evighet. Stadgarne både här oeh der
äro, att man skall först gå in i templet och dröja der i tre
dagar och tre nätter, och efter detta invigande gå in i denna
stads hus, hvilka äro lika många af oss helgade kapell,
och från kapell till kapell, och gemensamt med de
församlade der bedja, sjunga och lyssna till predikan, men tagen
eder noga till vara, att I ej tanken eller med
samfundsbröderna talen om något annat än det som är heligt, rent och
religiöst». Derefter införde ängeln sina följeslagare i
templet, som var till trängsel fullt med många, som i verlden
hade varit i hög värdighet, och äfven många af den lägre
klassen. Vid dörrarne voro vakter, så att icke någon skulle
få gå ut förr än de varit der i tre dagar. Ängeln sade nu:
»I dag är det andra dagen sedan desse kommo in;
betrakten dem, och I skolen få se, huru de förhärliga Gud». Och
de betraktade dem och sågo flere som sofvo, och de som
voro vakna gäspade och gäspade. Där voro några, som på grund
af sina tankars beständiga upplyftande till Gud, utan något
återvändande till kroppen, sågo ut likasom ansigten skilda
från kroppen, ty så syntes de för sig sjelfva och derför
äfven för andra. Någras ögon* sågo förvirrade ut på grund
af deras oupphörliga upplyftande; med ett ord, alla voro
beklämda och andligen trötta af ledsnad; och de vände sig
bort ifrån predikstolen och ropade: »Våra öron äro
bedöf-vade, sluten med edert predikande, vi höra ej ett ord, och sjelfva
ljudet af eder röst börjar blifva oss vämjelig». Derpå stodo de
upp och sprungo hoptals till dörrarne, bröto dem upp, trängde
på vakterna och drefvo dem undan. Då presterna sågo detta,
följde de efter dem och gingo vid deras sida, ideligen
undervisande, bedjande, suckande och sade: »Firen högtiden, ären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
