- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
791

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM DEN HELIGA AFTONMÅLTIDEN. 791

het som kommer af de senare allena är icke evig, utan
timlig, och derför ändas och förgås den, och blifver stundom
olycksalighet. I hafven nu sett, att alla edra fröjder äro
himlens fröjder, och förträffligare än I någonsin hafven
kunnat tänka; men sådana nöjen intaga icke våra sinnen på ett
inre sätt. Det är tre ting hvilka såsom ett inflyta från
Herren i våra själar; dessa tre såsom ett - eller denna trehet - äro
kärlek, visdom och nytta. Men kärlek och visdom äro icke
till, utan i föreställningen, emedan de äro blott i sinnets
böjelse och tanke, men uti nytta äro de till i verkligheten,
emedan de då tillika äro i kroppens handling och gerning,
och der de verkligen äro till, der hafva de också bestånd.
Då nu kärlek och visdom äro till och bestå i nytta, så är
det nyttan som rör oss, och nytta består uti att troget,
redligt och träget sköta sitt kalls pligter. Kärlek till nytta,
och som en följd deraf nyttig verksamhet, sammanhåller
sinnet, så att det icke sväfvar ut eller vankar ostadigt omkring
och insuper alla begärelser med sina lockelser, som genom
sinnena inflyta ifrån kroppen och verlden, hvaraf religionens
och sedlighetens sanningar ined allt deras goda förskingras i
alla väder; men sinnets verksamhet i att göra nytta
sammanhåller och hopbinder dessa sanningar, och gör sinnet
mottagligt för visdom af desamma sanningarna, och då skjuter
den falskheternas och fåfängligheternas narrspel och gyckel
åt sidan. Men I skolen få höra mer härom af vårt samfunds
vise, hvilka jag på eftermiddagen skall sända till eder». När
fursten hade sagt detta, stod han upp och gästerna tillika
med honom, och han sade dem farväl, och befalde deras
ledsagande änglar att föra dem tillbaka till deras kamrar och
visa dem all höflighet, och äfven att han skulle inbjuda
några belefvade och vänliga män, som skulle förnöja dem med
samtal om deras samfunds olika fröjder.

745. Ängeln utförde furstens befallning, och då de
kommo tillbaka, funno de dem som voro inbjudne ifrån
staden för att förnöja dem med samtal om samfundets
mångahanda fröjder. Efter de vanliga helsningarna begynte de
inbjudne gående ett höfligt och behagligt samtal med dem,
och den ledsagande ängeln sade: »Dessa tio män äro
inbjudne till denna himmel för att se dess fröjder och
derigenom få ett nytt begrepp om e vig lycksalighet; berätten derför
något om dess fröjder, som angår kroppens sinnen; sedan
komma några vise, som skola berätta många saker, hvilka göra
dessa fröjder välsignade och lycksaliga». De från staden
inbjudne berättade följande: 1. Vi hafva här festdagar på-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0813.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free