Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
900 DEN SANNA KRISTNA RELIGIONEN.
Träd, men icke det ringaste deraf från menniskan, men att
hon likväl genom samvaro och samverkan - som kommer
af att Herren är i henne och hon i Herren - måste göra
det goda likasom af sig sjelf, men likväl i den tro och tillit,
att det icke är af henne sjelf, utan af Herren. Om menniskan
tror annorlunda, så gör hon blott skenbart godt, som i det
inre är ondt, emedan det är sjelfförtjenst, och detta är att
äta af kunskapens träd om godt och ondt, bland hvilka ormen
bor, i den förskräckliga inbillningen, att hon är såsom Gud,
eller att det icke finnes någon Gud, utan att det är naturen,
som kallas Gud, och att hon är sammansatt af dess elementer.
Dessutom, de, som älska sig sjelfva och verlden öfver alla
ting, äta af kunskapens träd om godt och ondt; men de, sorn
älska Gud öfver alla ting och sin nästa som sig sjelf, äta af
Lifvens Träd. De, sorn af egen förståndighet utkläcka
lärosatser för kyrkan och sedan bekräfta dem medelst Ordet,
äta också af kunskapens träd om godt och ondt. Men de
deremot, som från Ordet förvärfva sig lärosatser för kyrkan
och sedan bekräfta dem genom förståndet, de äta af Lifsens
Träd. Äfven de, som lära sanningar från Ordet och föra
ett ondt lefverne, äta af kunskapens träd om godt ooh ondt;
men de, som föra ett godt leverne och lära sanningar från
Ordet, äta af Lifvens Träd. I allmän betydelse äta alla de
af kunskapens träd om godt och ondt, hvilka förneka Herrens
Guddom och Ordets helighet, ty Herren är Lifvets Träd
och Ordet, i kraft af hvilket kyrkan är Träden i Eden
österut.
30. En andlig menniska är en menniska i upprätt
ställning, som med hufvudet ser himlen öfver och omkring sig
och med fotsulorna trampar jorden. Men den naturliga
menniskan skild från den andliga är antingen såsom en nedåfcböjd
menniska, som med lutande hufvud alltid ser ned på jorden
och på sina egna steg, eller också är hon likasom en
upp-och nedvänd menniska, som går på händerna och sträcker
fötterna mot himlen samt förrättar sin Gudstjenst genom att
skaka dem och slå dem samman. Den andliga menniskan är
lik en rik man, som eger ett palats med salonger, sofrum
och matsalar, hvilkas väggar äro idel fönster af kristallglas,
genom hvilka man ser trädgårdar, åkerfält, hjordar af får och
boskap, som äfven äro hans egendom, och af hvilkas åsyn
och nytta han dagligen fröjdar sig. Men den naturliga
menniskan, skild från den andliga, är också lik en rik nian, som
har ett palats med rum uti, men hvilkas väggar äro öfver
allt panelade med ruttet trä, som lyser öfver allt af ett fosfore-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
