Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAPITLET.
Var hon -vacker eller icke? Och livad var det för
en hemlighetsfull egendomlighet, som förlänade hennes blick
en så fängslande kraft? Var det en god eller ond ge-
nius. som lyste ur dessa ögon ? Sannolikt en ond, ty
hvarför var eljest det intryck, som väcktes, snarare oro
än oblandadt välbehag? Hvarför kändes begäret att åter
betrakta henne såsom ett tvång och icke såsom en åtrå,
åt hvilken hela ens väsen oemotståndligt hängifver sig?
Hon, som i Daniel Derondas själ väckte dessa frå-
gor, var sysselsatt med att spela, icke i fria luften un-
der en sydlig himmel, singlande kopparslantar mot en
förfallen mur och höljd i trasor, utan i en af dessa ly-
sande lokaler, som en utvecklad civilisation inrättat för
samma slags nöje och för dryga kostnader utstyrt med
förgyldt listverk, väggar i mörka färger och knubbiga,
nakna figurer, alla lika tunga — utgörande en passande
kondensator för den menskliga andedrägt, som till större
delen är förbehållen den eleganta sällskapsverlden och icke
så lätt är att tillgå annorstädes, åtminstone icke för så
kalladt sämre folk.
Det var omkring klockan fyra på en Septemberdag,
och atmosferen hade tätnat till en synbar dimma. Djup
tystnad rådde, endast afbruten af ett svagt rasslande, ett
lätt klingande, ett svagt skrapande ljud och då och då
ett entonigt ord på franska, som lät, som om det utgått
från en sinnrikt konstruerad automat. Rundt omkring
två långa bord sutto, tätt sammanpackade, två rader af
menskliga varelser, hvilka alla, med undantag af en enda,
hade sina blickar och sin uppmärksamhet riktade på bor-
den. Detta enda undantag var en liten gosse med me-
lankoliskt utseende, livars knän och vador icke hade nå-
gon annan beklädnad än sin naturliga ytterhud, men som
på den öfriga delen af kroppen bar en fantasikostym.
Daniel Deronda. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
