Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
37
Och G-wendolen, som obestridligen var en slug ung dam,
gick plötsligt till andra ändan af den långa salongen ocb
sysselsatte sig med att ordna några noter.
»Det stackars barnet bar inte haft några förströ-
elser, några nöjen», sade mrs Davilow i en lågmält, bed-
jande ton. »Jag inser nog, att det är något obetänk-
samt att ådraga sig sådana kostnader första året man är
här. Men hon behöfver verkligen motion — något som
kan krya upp henne. Och ni skulle bara se henne på
hästryggen ; det är verkligen någonting ståtligt.»
»Detta ha vi inte kunnat kosta på Anna», sade
mrs Gaseoigne. »Men hon, stackars barn, är belåten
med att rida på Lottas åsna, och finner den god nog
för sig.» Anna var upptagen af att spela med Isabella,
som letat upp ett gammalt brädspelsbord och bedt att
få sitta uppe en timme öfver tiden.
»Onekligt är, att ett vackert fruntimmer aldrig
tager sig bättre ut än till häst», sade mr Gaseoigne.
»Och Gwendolen har just rätta figuren dertill. Jag vill
visst inte påstå, att det inte är värdt att vidare tänka
på saken.»
»Vi kunde ju i alla fall göra ett försök tills vidare.
Om så erfordras, kunna vi ju sedermera afstå derifrån»,
sade mrs Davilow.
»Välan, jag skall tala derom med lord Brackenshaws
första ridknekt. Han är min fidus Aöhates hvad hästar
beträffar.»
»Tack», sade mrs Davilow, betydligt lättare om
hjertat. »Ni är bra snäll.»
»Det är han alltid», sade mrs Gaseoigne. Och
senare samma qväll, då hon och hennes man voro en-
samma, sade hon:
»Jag tycker du nästan var för medgörlig augående
den der hästen åt Gwendolen. Hon borde inte göra
anspråk på så mycket mer, än som skulle lalla vår egen
dotter in att begära, i synnerhet innan vi se, hur Fanny
kan draga sig fram med sina inkomster. Och för öfrigt
har du nog att göra, utan att åtaga dig allt detta be-
svär. »
»Min kära Nancy, man måste betrakta hvarje sak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
