Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
69
utan att gifva sig någon besinningstid, sade hon med
skälfvande läppar: »ack, förlåt mig, Ghvendolen!»
Förlåtelsen gafs henne förr än som varit fallet, om
Gwendolen icke önskat att ur sitt eget och andras minne
utplåna en tilldragelse, som ådagalagt, hur lättskrämd
hon var. När hon en eller annan gång gjorde sådana
erfarenheter, hvillca föreföllo henne som en oförklarlig
motsats till hennes normala tillvaro och för hennes minne
framstodo såsom öfvergående anfall af vanvett, förundrade
hon sig alltid öfver sig sjelf, och vid nu varande tillfälle
var hon synnerligen förargad öfver, att hennes ömkliga
ångest kommit på henne, icke, som vanligt i ensamheten,
utan i ett af folk uppfyldt, upplyst rum.
Hennes ideal var att vara djerf i tal och öfverdådigt
modig i att trotsa faror, så väl moraliska som fysiska,
och ehuru hon i praktiken på långt när icke uppnådde
detta ideal, ansåg hon skulden dertill ligga i de små för-
hållanden, hvari hon lefde, den trånga skådeplats, lifvet
erbjuder en tjugu års flicka, aom icke kan föreställa sig
| sig sjelf såsom något annat än en förnäm dam, eller i
något slags ställning, der hon icke kan komma i åtnjutande
af den vördnad, som tillkommer henne. Hon hade ingen
bestämd religiös öfvertygelse eller någon utvecklad tro
på en andeverld, enär allt, hvad som framstälts för henne
under namn af religion, misshagat henne; alldeles såsom
somliga monniskor hysa vedervilja för aritmetik och bok-
föring; religionen hade icke hos henne väckt någon oro,
någon förskräckelse, någon längtan; det hade lika litet
fallit henne in att fråga sig sjelf, huruvida hon trodde
Keller icke, som det kunnat falla henne in att söka göra
sig reda för egendomsförhållandena i kolonierna, eller
■bankväsendet, ehuru hon mycket väl visste, att, till följd
Aaf kapitalernas placering, familjens förmögenhet berodde
||af dem. Allt detta skulle hon beredvilligt hafva med-
||gifvit och till och med, mer eller mindre omedelbart,
■öppet hafva förklarat. Men hvad hon ogerna skulle hafva
tillstått för sig sjelf och hvad hon icke velat att andra
t skulle känna till, var det anlag, hon hade, för att då och
•. då få ett anfall af ångest för det öfvernaturliga. Hon
’ blygdes, när hon, såsom på något som kunde förnyas flere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
