Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
81
Rex i sällskap med Gwendolen ridit ut till mötesplatsen
vid »De Tre Ladorna».
»Hvad är på färde?» sade han hastigt, ntan att
lägga ifrån sig pennan.
»Det gör mig mycket ondt, pappa; Primrose har
störtat och brutit benen.»
»Hvar har du varit med honom?» sade mr Gas-
eoigne i en något sträng ton. Han blef sällan häftig.
»Vid »De Tre Ladorna» för att se hundarna af-
kopplas.»
»Och du var nog dåraktig att rida efter dem?»
»Ja, pappa. Jag satte inte öfver några gärdsgårdar,
men hästen fastnade med foten i ett hål.»
»Och du gjorde dig sjolf duktigt illa, förmodar jag?»
»Jag vrickade ena skuldran, men en ung grofsmed
satte den åter i led åt mig. Jag är bara en smula mör-
bultad, det är alltihop.»
»Godt, sätt dig då.»
»Jag är mycket ledsen för hästens Skull, pappa.
Jag visste nog, att du skulle förarga dig åt det.»
T>0ch hvart har Gwendolen tagit vägen?» sade mr
Gascoigne tvärt. Rex, som icke förestälde sig, att hans
far gjort några förfrågningar angående honom, kunde i
början icke svara, men hans ansigte betäcktes med ens
af en rodnad, som blef så mycket mer i ögonen fallande,
som den så starkt afstack mot hans föregående blekhet.
Derpå sade han nervöst :
»Jag längtar efter att få veta det; jag skulle genast
vilja gå till Offendene eller också sända ett bud dit;
men hon rider så väl, att jag nog tror, att hon är i
stånd att följa med; efter all sannolikhet är hon om-
gifven af en hel hop folk.»
»Jag kan väl tro, att det var hon, som drog dig
med sig, eller hur?» sade mr Gascoigne, i det han lade
ned pennan, lutade sig tillbaka i stolen och med en mera
skarpt forskande blick betraktade Rex.
»Det var ju ganska naturligt, att hon skulle vilja
följa med; hon hade icke på förhand ämnat det, men
hon rycktes med af det lifvande i saken, och då hon
red med, red jag naturligtvis också med.»
Daniel Deronda. (i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
