Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
128
Det var vid sådana tillfällen brukligt, att damer och
herrar åto hvar för sig, så att middagen jemförelsevis
kunde vara en rast och en hvilotid för båda parterna.
Herrarne hade en lång räcka anekdoter om den epiku-
reism, damerna ådagalade vid sådana bågskyttemiddagar;
bland annat berättades det, att de ådagalade en verkligt
upprörande manlig kännedom om vildt, ja till och med
bådo om de feta bitarne — ett bevis på, hvilken fruktans-
värd grad förderfvet kan nå hos qvinnor, när de icke
äro underkastade ett strängt socialt tvång. Och hvarje
år anförde den älskvärde lord Brackensliaw, som icke var
så litet läckermun,-Byrons yttrande, att man aldrig borde
se en qvinna äta, hvarvid han alltid inledde sitt citat
med ett förtroligt »saken är den» — alldeles som om
det varit första gängen han i denna punkt förklarat sig
öfverensstämma med den finkänslige skalden.
I. damernas matsal var det ögonskenligt, att Gwen-
dolen icke var allmänt omtyckt bland sitt eget kön; det
märktes inga inledande steg till någon förtrolighet mellan
henne och andra unga flickor, och i konversationen gåfvo
de snarare akt pä hvad hon sade, än de underhöllo ett
fritt meningsutbyte med henne. Kanske var det, för
det hon icke synnerligen intresserade sig för dem och
för det hon, när hon var allena med dem, erfor samma
kansla, som om hon varit i en teatersalong med tomma
bankar. Mrs Vulcany anmärkte en gång, att miss Har-
leth tyckte allt för mycket om herrar — men vi veta
att hon alls icke tyckte om dem; hon tyckte endast om
deras hyllning — och qvinnor egnade henne ingen hyllning
Den enda som icke visade henne en sådan afsigtlig köld
var miss Arrowpoint, som ofta stälde till det sä, att hon,
utan att det väckte uppmärksamhet, kunde befinna sig
lad v^hghet ’ °°h ^ Ulade ll0U tm ll6nne med °konSt"
»Miss Arrowpoint har i mitt tycke det finaste sätt,
hon och P °VfSOn UDg dam,>’ Sade mrs Davilowi dä
on och Gwendolen voro i ett toilettrum tillsammans
dHu roisne,och Anna’men pä sä iängt afständ’
tfc de kunde samtala utan att höras.
»Jag önskar jag vore lik henne», sade Gwendolen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
