Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
131
icke ämnat se sig om efter någon annan moitié. Gwen-
dolen märkte, att han ofta var i sällskap med Arrowpoints,
men han begagnade sig aldrig af något tillfälle att komma
i hennes närhet. Mr Gascoigne talade då och då med
honom; men mr G ascoigne var allestädes. Det föll henne
in, att hon sannolikt icke skulle få minsta anledning till
bekymmer genom mr Grandcourt; kanske hade han sett
på henne utan någon synnerlig beundran och var allt för
van vid allt i verldeu för att tänka på lienne mer än på
någon annan af de unga flickorna i nejden, som voro
inbjudna. Naturligtvis! Det var löjligt, att hennes an-
höriga kunde göra sig bestämda föreställningar om, hvad
en man skulle göra, hvillcen de icke ens sett på genom
en kikare. Sannolikt hade han för afsigt att gifta sig
med miss Arrowpoiut. Hvad som än måtte hända, skulle
hon, Gwendolen, icke lägga det på sinnet; saken, hvilken
vändning den än tog, var en ren bagatell, ty hon hade
aldrig komprometterat sig, icke ens genom att i tysthet
nära någon förhoppning angående hur mr Grandcourt
skulle handla. Icke desto mindre lade hon märke till,
att han helt varligt och så småningom förändrade den
plats, han intog, allt efter som hon förändrade sin, så
att han kunde se henne, så ofta hon dansade, och om
han icke beundrade henne — nå, så mycket värre för
tonom.
Denna rörelse för att ständigt kunna hafva henne i
sigto var mer i ögonen fallande något senare pa aftonen,
då Gwendolen hade Klesmer till kavaljer; och denne
långsynte personlighet, som vexelvis såg allt och iutet,
sade till henne under promenaden:
»Mr Grandcourt är en man med smak. Han tycker
om att se er dansa.»
»Kanske tycker han om att se på, hvad som strider
mot hans smak», sade Gwendolen med ett lätt skratt;
hon var nu riktigt modig med hänseende till Klesmer.
»Han är kanske så trött att beundra, att han för om-
bytes skull finner behag i det vidriga.» ■
»Dessa ord passa icke för era läppar», sade Klesmer
hastigt och rynkade bistert pannan samt skakade handen,
liksom för att bortjaga missljuden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
