Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
ton säga ät Grandcourt: »Diplow skulle vara ett bra
ställe till ett sådant möte och mer passande: det fins
der en vacker fläck mellan ekarna åt norra porten till.»
Det var omöjligt, att någon kunde se mindre med-
veten ut om, att han tilltalades, än Grandcourt, men
Gvvendolen kastade än en gång en blick på mr Lush och
kom till det resultat, först och främst att han måste stå
på förtrolig fot med invånaren i Diplow, och dernäst, att
hon aldrig, så framt hon kunde undvika det, skulle
tillåta, att han närmade sig henne på en alns längd.
Hon var mycket tillgänglig för fysiska antipatier, och mr
Lushs utstående ögon, hans digra, ehuru icke klumpiga
gestalt och hans täta, svarta, gråsprängda, krusiga hår,
som, jenite det öfriga af hans välmående person, var ett
föremål för mångas afund, väckte hos henne en mycket
våldsam antipati. För att slippa att se på .honom, hvi-
skade hon till Grandcourt : »låt oss gå en liten stund till.»
Han lydde ögonblickligt, men sedan de sålunda
kommit så långt, att ingen mer kunde höra dem, sade
han på flere minuter icke ett ord, och hon, som till
hälften på skämt, till hälften på allvar kände sig hågad
för att göra ett experiment, ville icke tala först. De
stälde kosan till det stora drifhuset, som var/vackert
upplyst med kulörta papperslyktor. De andra paren, som
befunno sig derinne, voro så långt borta, att de icke
kunde hafva stört något samtal, men detta oaktadt fort-
foro de att gå, utan att säga ett ord, tills de kommit
till den andra ändan, der ett starkt ljussken framblänkte
och der den andra stora ingången till balsalen var. Då
de åter till hälften vändt sig om, stannade Grandcourt
och sade säfligt:
»Tycker ni om det här?»
Om situationen en half timme förut beskrifvits för
Gwondolen, skulle hon hjertligt hafva skrattat deråt och
kunde endast hafva förestält sig, att hon skulle gifvit ett
skämtsamt, satiriskt svar. Men af ett eller annat my-
stiskt skäl, om hvilket hon endast hade ett dunkelt, un-
drande medvetande, vågade hon icke vara satirisk; hon
hade begynt känna en trollstaf svingas öfver sig, som
gjorde henne rädd för att förnärma Grandcourt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
