- Project Runeberg -  Daniel Deronda / Första delen /
202

(1878) [MARC] Author: George Eliot Translator: Magnus Alexander Goldschmidt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

202
Det intryck han gjorde i Cambridge motsvarade bans
ställning i Eton. . Alla som intresserade sig för honom
voro ense om, att han kunde hafva intagit en hög plats
bland de studerande, om han litet mer velat vinnlägga
sig om. att .utmärka sig. I begynnelsen hade hans arbete
vid universitetet för honom nyhetens behag; utan att bry
sig om att vidare utbilda sina i Eton förvärfvade klassiska
kunskaper, slog . han sig med ifver på matematiken, för
hvilken han tidigt under mr Frasers ledning visat goda
anslag oeh han hade den glädjen att känna sin styrka i
en jemförelsevis ny tankeöfning. Denna glädje och hans
handledares gynnsamma tanke om honom hade till följd
att han beslöt att taga examen i matematik under vår-
terminen af sitt andra studentår: han önskade bereda sir
Hugo en glädje genom ett eller annat storverk, och stu-
diet af den högre matematiken, som eger den fängslande
förmåga, hvilken är förknippad med allt tänkande, som
fordrar en större kraftansträngning, gjorde, att han arbe-
tade flitigare än någonsin förut.
Men nu instälde sig det gamla hindret, som vuxit
i styrka, i samma mån soui han sjelf uppvuxit. Han
började märka, att hans inre böjelse för mer omfattande
kunskaper och större grundlighet allt mer afvek från de
a de formela examensfordringarna utstakade spåren. I
de stunder, då misslyntheten som våldsammast kom öfver
honom, förebrådde han sig, att han låtit locka sig af
den konventionela fördelen att tillhöra ett engelskt uni-
versitet och kände sig frestad att bedja sir Hugo om
tillåtelse att lemna Cambridge för att på ett mer obero-
ende satt fullfölja sina studier utomlands. Denna böjelse,
8,°Dl. 7fan fra“skymtat under hans gossår, då han med
forkarlek sysselsatte sig med verldshistorien, uppmuntrar
“f lian® ställning. Han behöfde icke genast tänka
Pä att förskaffa sig sin utkomst eller i hast utbilda sig
något bestämdt lefnadsyrke, och hans ömtålighet med
anseende till sin härkomst, om hvilken han snarare dun-
rianade än /lsst° något, var för honom en ursäkt att
ngre an andra förblifva i en socialt neutral ställning,
ndra unga män sade han sig sjelf, hade en mer bestämd
P ‘ och mer bestämda pligter. Men den plan, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 11 13:11:39 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/deronda/1/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free