- Project Runeberg -  Daniel Deronda / Andra delen /
11

(1878) [MARC] Author: George Eliot Translator: Magnus Alexander Goldschmidt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

11
Klesmer bevisa henne den stora tjensten att besöka henne,
om möjligt i morgon. Het är endast af de mest allvar-
samma bevekelsegrnnder, hon sålunda vågar taga hans
godhet i anspråk. Olyckliga familjeförhållanden hafva
nödsakat henne att tillgripa en utväg, med hänseende till
hvilken hon endast kan söka råd hos en man med herr
Klesmers öfverlägsna kunskaper och omdömesförmåga.»^
»Var god och sörj för, mamma, att denna bil-
jett genast afsändes till Quetcham», sade Gwendolen;
men sedan hon blifvit lugnad i detta hänseende, kom hon
plötsligt att tänka på något, som försatte henne i en
högst orolig sinnesstämning. Om Klesmer händelsevis
ieke var i Quetcham, hvad skulle hon då göra? Gwen-
dolens tro på sin lyckliga stjerna hade, så att säga, fått
sig en liten knäck. Hon hade haft motgång. Ett lysande
parti, som hon haft utsigt att göra, hade strandat. Lyckan
i ruletten hade icke rättat sig efter hennes önskningar,
och en man, som var henne fullkomligt okänd, hade hin-
drat henne att fullfölja sina afsigter. Oaktadt all sin
skönhet och sitt sjelfförtroende, hade Gwendolen Harleth
en aning om, att en förödmjukelse hotade henne; för första
gången föreföll henne denna verld som en brådskande,
larmande folkhop, som hon råkat komma in i och som
lika litet brydde sig om, eller vårdade sig om henne, som
om tusentals andra unga flickor, ehuru det var synnerligt
hårdt för henne. Om Klesmer icke var i Quetcham, så
passade ju det fullkomligt i stycke med allt det öfriga;
detta obehagliga alternativ förekom henne till och med
som det sannolikaste, och hon började bråka sin hjerna
för att uttänka något förtvifladt medel, som kunde befria
henne från att flytta in i Sawyers Cottage eller tillgripa
nödfallsutvägen att »antaga en plats», ett uttryck, som för
henne innefattade alla obehagligheter, som voro mest så-
rande för hennes stolthet och mest stridande mot hennes
t5rcken, åtminstone för så vidt hennes erfarenhet satte
henne i stånd att föreställa sig obehagligheter.
Men det kunde ju dock också vara en möjlighet, att
Klesmer var der, och i sådant fall tänkte Gwendolen på
resultatet med en glad föntröstan, som till och med spred
ett förskönande ljus öfver de motgångar, som drabbat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 11 01:29:48 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/deronda/2/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free