Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
10
»Det är någon annan, som jag först vill fråga till
råds. Äro Arrowpoints ännu i Quetcham och är mr
Klesmer der? Men det vet du väl inte något om, du
stackars kära mamma. Kan Jeflries rida dit med en
biljett?»:
»Ack, mitt kära barn, Jeffries är inte längre här
och hästarne äro sålda. Men vi kunde få någon från
bondgården derborta, som uträttade ärendet. Arrowpoints
äro ännu i Quetcham, ty miss Arrowpoint lemnade här-
omdagen sitt visitkort här. Jag kunde inte ta emot
henne. Men om herr Klesmer kan jag inte go dig
besked. Vill du ha bud dit förr än i morgon?»
»Ja, så fort som möjligt. Jag skall strax skrifva
en biljett», sade Gwendolen och steg upp.
»Hvad tänker du egentligen på, Gwen?» sade mrs
Davilow, som, ehuru mycket förundrad, kände sitt sinne
iattadt, då hon tyckte sig märka, att hennes dotter var
vid gladare och bättre lynne.
»Bry dig inte om det tills vidare, så är du en rar,
snall mamma», sade Gwendolen, i det hon åter satte sig
ned för att genom smekningar gifva upprättelse för det
undvikande svaret. . »Jag ämnar företaga någonting, men
cu far inte göra mig några vidare frågor, förr än allt är
afgjordt; då skall du nog bli nöjd. Du kära, gamla
mamma. Du har blifvit tio år äldre på de sista tre
vec orna IS a, nä, nå! Gråt för all del inte!» Gwendo-
len fattade med båda händerna om moderns hufvud och
kysste de skälfvande ögonlocken. »Men kom i håg, att
c u inte far motsäga mig eller lägga några hinder i vägen
for mig. Jag måste sjelf fatta .mitt beslut; jag kan inte
iata foreskrifva mig mitt handlingssätt hvarken af onkel
eller _ migon annan. Och jag tror — vid dessa ord låg
det i hennes ton en viss anstrykning af förakt — jag
tror, att jag kan göra något bättre för dig, än låta dig
bo i bawyers Cottage.»
Då Gwendolen yttrade dessa sista ord, steg hon åter
upp oc i gick fram till ett skrifbord, der hon skref föl-
jande biljett till Klesmer:
»Miss Harleth tar sig härmed friheten att bedja herr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
