- Project Runeberg -  Daniel Deronda / Andra delen /
94

(1878) [MARC] Author: George Eliot Translator: Magnus Alexander Goldschmidt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94
sig i en alldeles ny sinnesstämning: hon, som plägat känna
sig säker pä sig sjelf och färdig att styra andra, hade
just tagit ett afgörande steg, som hon på förhand trott,
att hon icke skulle taga — ja, som hon kanske var för-
pligtad att icke taga. Hon kunde icke träda tillbaka nu;
hon tyckte om en hel hop saker, som lägo framför henne,
och det. fiins intet, som hon kunde tycka om, i fall hon
trädde tillbaka. Men vid hennes beslut fäste sig skuggan
af detta förra beslut, som varit en följd af hennes första,
ofrivilliga ingifvelse. Medan hon med vidöppna ögon låg
på sin kudde och »såg på mörkret, som de blinda se»,
förfärades hon vid tanken, att hon ämnade göra det, som
hon en gång med afsks» ryggat tillbaka för. Det var
något nytt for henne, att en fråga, huruvida hon handlat
rätt eller orätt, kunde väcka förfäran; hon hade aldrig
känt något samvetsqval, som smekningar och skänker icke
kunnat stilla. Men nu hade ett ögonblick kommit, då
liksom ett nytt samvete vaknat. Det såg ut, som om
hon varit på vippen att såsom rättesnöre för hela åter-
stoden af sitt lif antaga, hvad hon obetänksamt yttrat i
sin bitterhet, då den upptäckt hon gjort bortdref henne
till Leubronn: att »det vore likgiltigt, hvad hon gjorde;
hon skulle blott söka att roa sig, så godt, hon kunde.»
Denna samvetslöshet, denna likgiltighet för, huruvida en
handling lät rättfärdiga sig, eller icke, skrämde henne
plötsligt; det förekom henne, som såge hon bakom den
den hotande skuggan af en olycka — en olycka, som
icke längre var blott och bart ett namn för henne; och
alla de religiösa lärdomar, som bibringats henne, men som
hon aldrig velat lägga på lrjertat, alla de djupare före-
ställningarna om något vördnadsbjudande och obevekligt-,
koncentrerade sig i en dunkel känsla om tillvaron af en
hämnande makt. Den lysande ställning, hon längtat efter,
den inbillade frihet, hon tänkte vinna i äktenskapet, be-
frielsen från den tråkiga obetydlighet, hon såsom ogift
varit dömd till — allt detta skulle hon genast komma
i åtnjutande af; och dock vidlådde helgerånets fläck all
denna föda, hvarmed hon ville mätta sin hunger, och,
hon kände sig slagen af förskräckelse vid tanken på att
gripa efter den. Medan hon i mörker och ensamhet låg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 11 01:29:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/deronda/2/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free