- Project Runeberg -  Daniel Deronda / Andra delen /
109

(1878) [MARC] Author: George Eliot Translator: Magnus Alexander Goldschmidt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

109
»Hans sätt är just icke synnerligen älskvärdt, efter
hvad jag kan tycka», sade lady Mallinger.
»Ja, men som du ser, slär det dock an på ditt kön»,
sade sir Hugo retsamt. »Ocli vid ljugutvå eller tjugutre
års ålder var Lan en ovanligt vacker gosse — han lik-
nade sin far. I ett afseonde brås han dock icke på sin
far: han gifter sig icke med någon rik arftagerska. Om
han fått miss Årrowpoint och mina gods derjemte, skulle
han blifvit egare af en nästan furstlig förmögenhet.»
Då Deronda tänkte närmare på det tillämnadc besö-
ket, kände han sig mindre obenägen derför, än då han
samtyckte dertill. Denna unga flickas giftermålsdrama in-
tresserade honom; hvad han af Lush hört’om, att hon
sprimgit sin väg från den man, hon nu skulle gifta sig
med, hade spridt ett nytt ljus öfver hennes rulett-spel, och
det var sannolikt denna plötsliga öfvergång från den stora
verldens feberaktiga lif till den tunga fattigdomen, som
drifvit henne att samtycka till, hvad hon af en eller an-
nan anledning måste hafva hyst motvilja för. Allt detta
häntydde på en natur, inom hvilken det gäste och som
hade strider att bestå, och för sådana naturer hade han
alltid hyst en synnerlig sympati, sannolikt derför, att han
i sin tidiga ungdom, då han grubblade öfver sin lefnads-
historia, genomgått dylika själsstrider. Han kände sig till-
dragen af personer, såsom han känt sig tilldragen af Hans
Meyrick, i samma mån som det fans någon möjlighet att
skydda dem, att rädda dem, att utöfva något slags förso-
nande inflytande på deras lif, och han måste ofta bekämpa
en hos honom lätt förklarlig böjelse att med köld draga
sig tillbaka från de af lyckan gynnande. Men i den in-
gifvelse, som förmådde honom att åt Gwendoleu inlösa
hennes halsband, låg någon ting mer än hans vanliga, in-
nerliga medlidsamhet — någonting, som förskref sig från
den trollkraft, qvinnan utöfvar. Han var mycket tillgäng-
lig för detta slags trollkraft och den ingick i de utopiska
bilder af hans egen framtid, hvilka han med full medve-
tenhet om deras utopiska natur utmålade för sig; men
dock skulle kanske hvar och en, som varit i stånd att in-
tränga i de dolda skrymslorna af hans karakter, hafva in-
sett, att han snarare än mången mindre lidelsefull man
a

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 11 01:29:48 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/deronda/2/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free