- Project Runeberg -  Daniel Deronda / Andra delen /
126

(1878) [MARC] Author: George Eliot Translator: Magnus Alexander Goldschmidt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

126
ckipager, utan endast affärsmän i giggar; i kyrkan fun-
nos inga ögon, livilkas blickar hon brydde sig om att
undvika, ty adjunktens hustru och adjunkten sjelf visste
antingen intet ofördelaktigt om henne eller låtsade ej
veta det; för dem var hon helt simpelt en enka, som
hyrde Gadsmere, och Grandcourts namn var i detta di-
strikt af föga betydenhet i jemförelse med namnen Flet-
cher och Gawcome, såsom de herrar hette, hvilka arren-
derade kolgrufvorna.
Det var fulla tio år sedan en irländsk officers vackra
hustru rymde med unga Grandcourt, och detta jemte en
påföljande duell, der kulorna endast klöfvo luften, hade
väckt en smula skandal. De flesta af dem, som nu
erinrade sig historien, undrade, hvad som blifvit af denna
mrs Glasher, hvars skönhet och lysande begåfning väckt
ett sådant uppseende på de ställen i utlandet, der hon
vistats med unga Grandcourt.
Att han frigjort sig från denna förbindelse, före-
kom folk ganska naturligt och önskvärdt. Hvad henne
beträffar, trodde man, att en qvinna, hvilken, som det
påstods, öfvergifvit sitt barn på samma gång som sin man,
sannolikt sjunkit ännu djupare. Grandcourt hade natur-
ligtvis tröttnat på henne. Han var en ifrig tillbedjare
af det täcka könet, men en man i hans ställning måste
vid detta lag önska att göra ett passande parti med den
sköna unga dottern af en förnäm familj. Ingen talade
nu mer om mrs Glasher, lika litet som man talade om
offret för ett dråp, hvaröfver dom fälts för tio år se-
dan; hon var ett försvunnet skepp, till livars uppsökande
ingen ville utsända en expedition; men Grandcourt låg i
hamn med svajande vimplar och inregistrerades såsom
lika sjöduglig som någonsin förr.
I sjelfva verket hade dock Grandcourt aldrig in-
gjort sig från mrs Glasher. Hans passion för henne
hade varit den starkaste och långvarigaste han någonsin
hyst, och ehuru den nu var så död som tonen i en
sprucken flöjt, hade den lemnat efter sig1 en viss vanans
makt, som, då hennes man för tre år sedan dog, hos
honom väckt en obestämd idé att gifta sig med henne i
öfverensstämmelse med hvad de ofta varit ense om un-
=<

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 14 01:33:21 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/deronda/2/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free