- Project Runeberg -  Daniel Deronda / Andra delen /
159

(1878) [MARC] Author: George Eliot Translator: Magnus Alexander Goldschmidt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i 59
in i oss än andra ting. Jag liar ofta föreställt mig, att,
himmelriket måste bestå af idel röster.»
»Ja, liksom er sång», sade Mab, som dittills iakttagit
en anspråkslös tysthet och nu yttrade sig mycket blygt,
såsom hon alltid plägade i prins Camaralzämans närvaro.
»Mamma, bed Mirah sjunga. Mr Deronda har inte hört
henne.»
»Skulle ni ha nagot emot att sjunga nu?» sade De-
ronda i en vördnadsfull ton.
»Nej, jag skall göra det med största nöje», sade
Mirah. »Min röst har återkommit litet, sedan jag fått
hvila ut.»
Hon steg genast upp och gick till pianot — ett tem-
ligen utslitet instrument, som dock tycktes krya upp sig
under det kraftiga anslaget af hennes små finger, då hon
preludierade. Deronda stälde sig der han kunde se henne,
medan hon sjöng, och hon tog allting så lugnt, som om
hon varit ett barn, som skulle äta frukost. Hon sjöng
Beethovens »Per pieth non dirmi addio», med ett dämpadt,
men själfullt pathos, som hade den för all fulländad sång
väsentliga egenskapen att komma en att glömma konsten
eller metoden och att endast lyssna till sången. Deronda
hade i början sett på henne, men höll snart handen för
ögonen liksom för att innesluta melodien i ett mörker; ett
ögonblick derefter tog han likväl — för att icke synas
msynnerlig — bort handen och var färdig att besvara den
’»lamt vädjande blick, hon kastade på honom, då hon
slutat att sjunga.
»Jag tror jag aldrig njutit af någon sång så som af
denna», sade han tacksamt.
»Ni tycker om min sång? Hvad det gläder mig!»
sade hon med ett gladt småleende. »Den har vållat mig
stort qval, emedan den icke kunde tillfyllestgöra de for-
j ringar, som stäldes till den. Men nu tro vi, att jag kan
cgagna den till att förtjena mitt bröd. Jag har verk-
•gen fått god undervisning. Och nu har jag två elever,
swn miss Meyrick har skaffat mig. De betala mig unge-
■h två kronorx för sina två timmar.»
lin engelsk krona motsvarar ungefär 5 kronor svenskt mynt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 11 01:29:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/deronda/2/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free