Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
gammalt och temligen rymligt åt baksidan till; sannolikt
var det stora rum, han nu inträdde i, dystert om dagen;
men nu var det behagligt upplyst af en vacker, gammal
ljuskrona af messing med sju lågor, hvilken hängde öfver
det midt på golfvet stående, med en snöhvit duk betäckta
bordet. Taket och väggarne voro nerrökta och alla orn-
gifningarna voro mörka nog för att låta de menskliga
figurerna, som hade en formligt venetiansk kolorit, fram-
träda i relief. Farmodern hade tagit på sig en gulbrun
klädning och hade en stor guldkedja omkring halsen, och
i denna belysning såg hennes gula ansigte med de svarta,
starkt markerade ögonbrynen och den grå flätan, som låg
öfver pannan, så bra ut, som erfordrades för att göra en
pittoresk effekt. Unga mrs Cohen hade på sig en röd
och svart klädning och hade ett band af oäkta perlor
lindadt flere hvarf kring halsen; dibarnet låg och sof i
vaggan under ett skarlakansrödt täcke; Adelaide Eebecka
var utstyrd i en ambrafärgad klädning med broderier, och
Jakob Alexander bar en drägt af svart plysch och röda
strumpor. Då Deronda möttes af ett välkommen från
fyra svarta ögon, blygdes han nästan öfver det högmodiga
misshag, dessa menniskor, som sågo så lyckliga ut, om
dagen väckt hos honom. Ingenting kunde vara hjertli-
gare än det sätt, hvarpå han helsades af dem, och både
modern och farmodern tycktes vinna i värdighet, sådana
de nu visade sig, utöfvande gästfrihet vid den husliga
härden. Han betraktade med någon förvåning det gamla
bohaget. skritbordet af ek och det höga skänkskåpet måste
ganska säkert varit möbler, som familjen vid något till-
fälle kommit öfver för godt köp, och kunde icke anses
såsom bevis på deras smak. På skänkskåpet stod ett stort
fat af blått och gult porslin, och på ömse sidor om detta
stod två gamla silfverkärl; framför dem låg en stor bok,
bunden i gammalt, mörkt pergament. I det aflägsnaste
hörnet på motsatta sidan stod en dörr öppen, och innan-
för den låg ett rum, der också , ljus brunno.
Deronda lade så småningom märke till hvar och en
af dessa enskildheter, medan han besvarade Jakobs en-
trägna frågor angående knifven. Han hade enkom köpt
Daniel Deronda. II. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
