- Project Runeberg -  Daniel Deronda / Andra delen /
264

(1878) [MARC] Author: George Eliot Translator: Magnus Alexander Goldschmidt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

264
tande sysselsatt dem, ocli rikta dem pä ett annat. Efter
några ögonblicks förlopp svarade han:
»Jag känner orsaken, men jag vill inte tala ens om
obetydliga familjeanlägenheter, som jag hört inom familje-
kretsen. Jag bor i deras tält som i en helgedom. Deras
historia, för så vidt den inte skadar andra, är uteslutande
deras tillhörighet.»
Deronda märkte, hur blodet steg honom uppat kin-
derna vid en tillrättavisning, som han var sä föga van
vid, och det förtröt honom också litet, att han måste
uppgifva hoppet att på denna väg erhålla någon bestämd
upplysning. Ehuru han hade pengar i fickan för att in-
lösa sin ring, hade han nu icke lust att besöka Cohens,
eftersom han icke blott visste lika litet som förr, utan
också hade mindre utsigt att få veta mera.
»Nu skall jag ta afsked af er», sade han, kort förrän
de framkommo till Cohens dörr, och Mardokai stannade
och såg på honom med ett trött, oroligt uttryck.
»När kommer ni tillbaka?» sade han långsamt ock
med stark tonvigt på hvart särskildt ord.
»Det kan jag inte bestämdt säga. Kan jag inte
fråga efter er hos Cohens hvilken afton som helst, när
ni slutat att hålla vakt i boklådan? Det kan väl inte
vara något hinder för, att de få veta, att ni och jag
umgås med livarandra?»
»Nej, visst inte», sade Mardokai. »Men de dagar,
jag nu väntar, förefalla mig längre än år, då jag var i
åtnjutande af mina fulla krafter. Lifvet krymper ihop.
Mitt hopp hvilar på er.»
»Jag skall hålla ord», sade Deronda. »Jag skall
komma första afton det är mig möjligt,.efter sju; kanske
om lördag eller om måndag. Dita pa mig.»
Han räckte honom sin hand, som han dragit handsken
af. Mardokai fattade den ifrigt och sade med förnyad
energi: »detta har inträffat och det öfriga skall också komma.»
Och dermed skildes de åt.
(Slut på andra delen.)
––––––––tfc—*—-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 11 01:29:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/deronda/2/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free