Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Det är vår tids hädelse. Vårt folks gudomliga princip
är handling, beslutsamt val, trofasthet mot forntidens min-
nen. Låt oss protestera mot hädelsen och besluta att vilja
en bättre framtid för oss sjelfva och en bättre framtid för
verlden — icke afstå från vår högre gåfva och säga:’låt
oss vara, som om vi icke vore bland folken’ — utan bilda
en egen nation och som sådan förbrödra oss med de
andra nationerna. Detta är den syn jag ser; den skall
gå i fullbordan-»
Vid den sista satsen, som uttalades nästan hviskande,
lät Mardokai sin haka sjunka ned på bröstet oeh tillslöt
ögonen. Ingen yttrade ett ord. Alla insågo, att samta-
let var slut och att ingen flegmatisk diskussion vidare
kunde öppnas efter Mardokais svärmiska, högtidliga tal.
En allmän utvandring begynte, oeh på mindre än tio mi-
nuter voro Mardokai och Deronda de enda, som funnos
qvar i rummet. Man hade sagt honom godnatt, men det
var uppenbart, att han icke liört det, ty han förblef sit-
tande orörlig och fördjupad i sina tankar. Deronda ville
icke störa denna ro, som han så väl behöfde, utan vän-
tade på att Mardokai af sig sjelf skulle röra sig.
ANDRA KAPITLET.
Efter några minuters förlopp hade Mardokai blifvit
medveten om den ovanliga tystnaden, och han såg upp
på Deronda, icke i minsta mån förvirrad eller öfverraskad,
utan med en blick full af lugn tillfredsställelse. Deronda
steg upp och flyttade sin stol närmare honom, på det han
icke skulle tro, att han behöfde tala högt. Mardokai mot-
tog denna handling såsom en patient mottager sin sjuk-
sköterskas välvilja, då hon lägger till rätta kuddarna un-
der hans hufvud. Han begynte att tala sakta, som om
han endast tänkte i artikulerade ljud och icke gjorde nå-
got försök att blifva hörd af en åhörarekrets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
