Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
handelskriser. Han genomögnade de bästa tidningsartik-
lar om dessa ämnen, och man skulle haft orätt, om man
påstått, att lian saknade vidsträckta vyer, enär han om-
fattade alla tyskar, alla köpmän och alla valmän, som icke
voro fallna för att tvätta sig om händerna under den all-
männa kategorien »kreatur»; men han tog ingen del i
dessa frågors utredning, utom för så vidt att han med
halft tillslutna ögonlock såg ned på hvar och en, som
bragte dem å bane, och iakttog en tystnad, som var eg-
nad att bringa dem ur fattningen, livilka hade svårt att
bilda sig en bestämd öfvertygelse rörande dessa ämnen.
Men inom sferen af sina egna intressen ådagalade
Grandcourt några af de egenskaper, som hafva beredt fast-
landets diplomati de mest storartade triumfer.
Intet steg af Gwendolen med hänseende till Deronda
undgick hans uppmärksamhet. Han skulle hafva nekat
till, att han var svartsjuk, ty i svartsjukan skulle det legat
ett tvifvel på hans förmåga att hindra hvad han icke ville
fördraga. Att hans hustru skulle vara mer böjd för en
annan mans sällskap än för hans, förorsakade honom ingen
sorg; hvad han fordrade, var, att hon skulle vara fullt
medveten — så medveten, som hon skulle varit om ett
par handklofvar kring händerna — att hennes böjelse var
fullkomligt vanmäktig, så snart den stred mot hans vilja.
Huru vankelmodig och nyckfull han än kunde varit i
fråga om att ingå äktenskapet, fans det ingen villrådighet
eller tvekan i hans tolkning af de band, det pålade. Han
angrade ej sitt giftermål; han hade derigenom fått en vid-
sträcktare verkningskrets, nya föremål att utöfva sin vilja
pa; och han ångrade ej sitt val. Han var granntyckt,
men Gwendolen tillfredsstälde hans smak. Grandcourt
tyckte således icke, att han misstagit sig i sitt val, men
som han nu en gång påtagit sig en äkta mans roll, ville
han icke i något hänseende hållas för en narr eller ut-
sätta sig för att betraktas med medömkan. Sådan var
hans sinnesstämning — svartsjuka var det icke; men i
visst hänseende liknade hans beteende svartsjuka så mycket,
som den ena gula färgen liknar den andra — en färg,
hvilken, som bekant är, kan vara en verkan af mycket
olika orsaker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
