Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
hvar gång hon tillfälligtvis sammanträffade med Deronda;
det var »något fördömdt nonsens», som pågick dem emel-
lan; han trodde just inte precis att det var någon kurtis;
men något nonsens var det uppenbarligen, som vidmakt-
höll en ständig jäsning i hennes sinne — en inre själs-
verksamhet, som kunde antaga obehagliga yttre former.
Man har hört talas om, att män i forna dagar haft att
lida af en olycksalig böjelse för religionssvärmeri hos sina
hustrur, en böjelse, som i början endast gifvit sig till
känna såsom ett slags besynnerlighet i sättet, men som
slutat med denna, mildare form af en anstalt för sinnes-
sjuka, som kallas ett nunnekloster. G-randcourt hade en
dunkel förnimmelse om, att Gwendolen befann sig i
något, slags farlig sinnesförfattning, som det efter hans
åsigt om äktenskapet var hans pligt att utan skonsmål
bekämpa. Men det medel, han dertill använde, var ett
ganska egendomligt och mindre väl beräknadt än de tal,
vi nyss hafva anfört
Han beslöt, att hon skulle göras bekant med inne-
hållet af det testamente, han stod i begrepp att göra, men
han kunde icke sjelf meddela det, ty det var grundadt på
hans förhållande till mrs Glasher och hennes barn, och
han var på det högsta emot, att detta skulle vara en öppen
och erkänd sak mellan honom och Gwendolen. Liksom
alla stolta, inbundna naturer, skydde han alla tydliga för-
klaringar, till och med om bagateller, i fall de angingo
honom personligen, en kammartjenare t. ex. måste iakt-
taga den största förbehållsamhet, då han hade något att tala
med honom angående hans skor och strumpor. Och hvarje
sammanstötning var olidlig för honom; han plägade aflägsna
hvarje kollision genom sitt herraväldes massiva tryck.
Men han ville, att Gwendolen skulle veta, att det, innan
han friade till henne, icke var någon hemlighet för honom,
att hon kände till hans förhållande till Lydia, och att
denna hennes föregående kunskap var en ursäkt för honom
att förelägga henne saken nu. Några män i hans ställe
kunde hafva beslutit att meddela, hvad de önskade, att
hon skulle veta, i form af ett bref. Men Grandcourt ha-
tade allt skrifveri: att skrifva en biljett var för honom
en plåga, och han hade länge sedan varit van vid att låta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
