- Project Runeberg -  Daniel Deronda / Tredje delen /
171

(1878) [MARC] Author: George Eliot Translator: Magnus Alexander Goldschmidt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

171
»Jag har rest i sakta mak och befinner mig mycket
val», sade han, då han och Deronda kommo ut under
don stjernklara himmeln, på hvilken ä
Hvilken ännu en matt glimt
»Men hur står det nu till
af dagsljuset dröjde qvar.
med enkan?»
»Hon begynner att bli lugnare och mer sansad»
sade Deronda. »Hennes onkel och hennes mor kommo
for två dagar sedan, och hon åtnjuter nu don ömmaste
o i i i i •’ ––– »uimaatc
vara och skötsel.»
»Är det någon utsigt till, att en arfvinge kan komma?»
»Att döma efter hvad mr Gascoigne sade mig, skulle
jag inte tro det. Han talade, som om det kunnat vara
fråga om, huruvida enkan skulle få godsen för lifstiden.»
»Jag undrar just, om Grandcourt lät henne veta,
hur han i sitt testamente förfogat om sin förmögenhet?»
sade sir Hugo.
»Vet du det?» frågade Deronda.
»Ja,, det gör jag», svarade baroneten hastigt. »Så
vida det inte är någon utsigt till en arfvinge af äkta börd,
så har han efterlemnat allt åt en gosse, som han har
med en mrs Glasher. Min skönhet den unga enkan får
deremot nöja sig med två tusen pund om året och huset
i Gadsmere — en snygg förvisningsort, i fall hon hade
lust till att inspärra sig der, livilket jag inte tror hon
lär vilja. Gossens mor har bott der på senare åren.
Jag är verkligen upprörd öfver Grandcourts beteende.
Jag kan inte inse, att jag är förpligtad att hysa bättre
tankar om honom, derför att han drunknat, ehuru han,
hvad mina egna affärer beträffar, aldrig i sitt lif gjort
något så godt, som då han gick hädan ur lifvet.»
»I min tanke gjorde han orätt, då han gifte sig
med miss Harleth, — inte då han efterlemnade godsen
ät sin son», sade Deronda något tort.
»Jag säger ingenting om, att han efterlemnade landt-
godsen åt gossen», sade sir Hugo, »men åt’ enkan borde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 14 01:36:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/deronda/3/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free