Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
nes själ, sodan han begynt att inverka på henne. Hen-
nes fantasi hade ieke förespeglat henne någon annan för-
bindelse med Deronda än den, som uppstått genom det
andliga band, som ständigt tilltog i styrka. Frieri och
giftermål — hur kunde de nu vara de föreställningar,
som den arma Gwendolens djupaste tillgifvenhet sjelfmant
kunde ikläda sig? Den mäktiga kärleken hade lagt sin
hand på henne; men hvad hade han begärt af henne?
Tåligt åhörande af tillrättavisningar — omvändelse —
syndabekännelse — ihärdighet. Om hon ropade på ho-
nom, hvad mer? Hon ropade på honom som barnet
ropar, hvars små fotter ieke äro i stånd att följa med
— ropade, att han skulle taga henne i handen, på det
hon ieke måtte gå vilse.
Detta rop grep Deronda djupt. Han kunde icke
förlika sig med den grymhet att rent af stöta henne ifrån
sig. Han insåg mycket väl, att det förr eller senare
måste komma till en lösslitning, som skulle blifva så myc-
ket våldsammare, ju mer de nu styrkte det band, som
var emellan dem.
Han var emellertid nödsakad att låta det komma
an derpå. Han kom ännu ett par gånger till Park Lane,
innan Gwendolen afreste; men deras samtal fördes i mrs
Davilows närvaro och voro derför mindre uppskakande.
Sedan Gwendolen beslutat att mottaga den åt henne an-
slagna inkomsten, hade hon uppgjort en plan, som hon
fann ett nöje i att tala om. Offendene hade nämligen
af en händelse förblifvit outhyrdt, och hon önskade flytta
tillbaka dit med sin mor och sina syskon. Sir Hugo
hade lofvat att bemöda sig om att hyra ut Gadsmere
för en summa, som rikligen skulle täcka, hvad Offendene
kostade i hyra. Allt detta berättades för Deronda, som
beredvilligt ingick på ett talämne, hvilket på ett angenämt
sätt tycktes upptaga Gwendolens tankar. Han sade icke
något, och hon frågade honom icke något om det, som
hufvudsakligen upptog hans tankar. Hon tänkte icke
mer på Lapidoths — den lilla judinnan och hennes bror
— såsom personer, som kunde åstadkomma en förändring
i hennes öde, än hon tänkte på det politiska och sociala
gäsningsämne, som skulle förändra verldshistoriens gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
