Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så gick Per Bjurcrona ur tiden. Den natten glömde
Sigrid aldrig. Hennes nåd var utom sig av förtvivlan
över att man icke väckt henne så hon fick ta avsked av
sin älskade Per. Hon utfrågade Sigrid, Eva och
sköterskan vad han sagt och hur han dött. Det var icke
mycket att säga. Det hade bara varit sköterskan inne hos
honom, när det hände. Han hade på en gång satt sig
upp i sängen och rytit som ett lejon som sköterskan
uttryckte det. Därpå hade han fallit tillbaka, och allt var
slut.
Hennes nåd stängde in sig på sina rum den första
dagen och ville icke höra talas om någonting.
»Det får fröken ta hand om», svarade hon
regelbundet på alla mer eller mindre viktiga frågor. »Låt mig få
ha min sorg i fred», var det vanliga tillägget.
Allt begravningsbestyret lades på Sigrids skuldror. Det
var icke litet, som skulle ordnas i samband med det. Man
skulle beställa kista och skaffa dödsattest, gravkoret på
Bjurnäs skulle smyckas, och så alla förberedelserna till
själva högtidligheten med bjudningskortens utsändande
och inköp av erforderliga varor.
Hennes nåd hade, innan hon stängt sig inne med sin
stora sorg, lagt Sigrid särskilt på minnet, att Per skulle
ha en ståtlig begravning, kosta vad det ville.
Den blev så ståtlig att man i långa tider talade om
den på trakten. Alla bekanta från när och fjärran hade
inbjudits. Där var mycket med uniformer i stor parad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
