- Project Runeberg -  Sigrid Persdotter Bjurcrona. En släktroman /
69

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bror. Hur man skall kunna säga det till fruntimren är
icke märkvärdigare än att säga något i allmänhet. Man
öppnar munnen och talar. Det är allt. Fröken Sigrid och
jag har redan i morse haft ett ingående samtal om andra
säker. Efter vad jag kan förstå hör hon till den
förnuftiga delen av kvinnosläktet. Hennes nåd Bjurcrona torde
däremot svårligen kunna räknas till den kategorien, men
även hysteriska kvinnor har en otrolig förmåga att inför
stora och avgörande skeden i deras liv behålla
sinnes-närvaron under det att de totalt tappar bort den, om de
sticker sig på en synål eller biter sig i tungan av misstag.
Alltså talar vi.»

Häradshövding Torsell gjorde en paus. Han hade ett
retsamt sätt att bygga sina ordperioder. Han menade
ingenting därmed. Tvärtom. Han var i grund och botten
en hygglig karl, som icke ville någon människa något ont.
En människokännare skulle snart funnit dessa motsatser
i hans väsen. Gustaf Boström på Alby hade aldrig brytt
sig om att försöka tränga till botten av de människor han
kände. Han var själv för kemiskt ren till hela sin
läggning för att tro att andra personer sade ett och menade
ett annat. Han tog folk som de visade sig.

»Gallblåsa!» sade han därför. »Har du då inget hjärta
i bröstet?»

»Jo, men det sitter en smula för långt till höger,
påstår Enander. Kanske det är därför ...»

»Ordvrängare! Lagvrängare!» bröt Gustaf Boström
ut. Men han kunde icke låta bli att skratta. »Alltså du
anser, att vi utan omsvep skall säga dem sanningen redan
i kväll?»

»Eftersom sträckbänk numera är bortskaffad både ur
lagen och rättsmedvetandet, tycker jag det är onödigt att
hålla hennes nåd i ovisshet längre. Vi har arbetat i nära
två dagar. Vårt arvode blir för stort.» Han smålog och
började ordna papperen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desigrid/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free