Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han försäkrade, att han absolut icke behövde någonting.
Möjligen skulle det vara ett glas mjölk, ett enda.
»Säg genast till Eva, Sigrid», befallde hennes nåd.
Sigrid lydde.
»Aldrig blir det något gjort, om jag icke själv tänker
på allt», förklarade hennes nåd för doktorn, medan de voro
ensamma. »Sigrid är nog duktig, men unga flickor gå nu
alltid med så många drömmar i sitt huvud, eller hur
doktor? Det känner vi till.»
Hon berörde lekfullt med yttersta delen av pekfingret
hans arm, men så drog hon det hastigt tillbaka som om
hon bränt sig.
»Vad är doktorns specialitet?» frågade hon.
»Jag? Jag har ingen särskild. Jag är kirurg. Hur så?»
Hennes nåd såg sig hastigt om i rummet.
»Vad skall man göra med ett dåligt hjärta?» frågade
hon halvt skämtsamt. »Jag tyckte jag läste något om en
kirurg, som kunde sätta in nya?»
Han såg på henne eftertänksamt. Så sade han på sitt
vanliga gravallvarliga sätt:
»Vad man skall göra med ett dåligt hjärta? Ta ut det
och borsta det.»
Hennes nåd behagade skratta till.
»Ni är en riktigt stor skämtare, doktor.»
»Ja, förfärligt», sade Erik.
När Sigrid själv kom in med mjölken och några
småbröd på en bricka, kunde hon icke förstå, varför både
modern och Erik sågo så glada ut. Hon såg så frågande
ut att modern måste upplysa om orsaken.
»Doktorn sade något så tokigt, vet du Sigrid. Han
påstod, att det bästa man kunde göra med ett dåligt hjärta
var att ta ut det och borsta det. Tänk, borsta det!»
Sigrid försökte få fatt på Eriks blick, när hon bjöd
honom mjölkglaset. Det var omöjligt. Han tog glaset men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
