- Project Runeberg -  Sigrid Persdotter Bjurcrona. En släktroman /
164

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tröst icke ens gillar? Påtager man sig ett ansvar, måste
man också vara beredd att ta dess konsekvenser. Pojken
har det bra där han är. Han är glad och nöjd och lever
i lycklig ovisshet om herrgårdshemligheter. Är det icke
bättre, att han får gå sin egen bana, bryta sig själv väg
genom livet som så många andra fått göra utan
besvärligt påhäng av tacksamhetsförpliktelser? Vad kan fröken
egentligen göra för honom? Tänker ni adoptera honom
och ge honom Bjurcronornas namn? Vad får pojken för
glädje därav nu för tiden? Jag försäkrar fröken, det är
tusen gånger bättre att bära namnet Hansson och plocka
jordgubbar och skära rosor än att sitta på Bjurnäs och
fundera över hur man skall få debet och kredit att gå i
hop. Vår tid är en nyttighetstid. Det tjänar ingenting
till att försöka göra romantik och återupprätta det, som
är dömt att dö. Har ni tänkt på, att pojken behöver
skolgång? Skall han gå i skola med bondungarna eller ha
guvernant? Allt det där måste jag som ansvarig för
pojken ha noggrant reda på. Jag kan icke tillåta, att pojken
tas från Hansson utan att jag har garantier för att han
får det bättre dit han kommer.»

Torsells röst hade blivit ovanligt hård. Han reste sig
liksom han ville påvisa, att samtalet var slut. Sigrid reste
sig även. Hon var upprörd i sin själs innersta över
misstron, över anklagelsen, att hon icke skulle kunna dra
försorg om Johan bättre än Hanssons. Och vad var det,
som var dömt att dö? Romantiken? Var det något så
oerhört romantiskt att försöka rädda Bjurnäs eller att
ta pojken till sig? Hade hon icke rätt som sin fars dotter
att hjälpa Johan?

»Häradshövdingen ställer så många frågor till mig,
som jag icke är beredd att besvara. Jag trodde icke här
skulle bli ett ingående husförhör för en sådan sak.»

Hon hade talat lugnt och säkert. Hon förstod icke
varifrån den kom denna underliga förmåga att visa sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desigrid/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free