- Project Runeberg -  Sigrid Persdotter Bjurcrona. En släktroman /
251

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

långt att gå. En vit mur och en kyrka med nedskjutet
torn angav platsen. Hon gav pojken en slant och
fortsatte ensam. På muren sutto glasskärvor, och innanför
sköto små hus och tempel med kors och madonnor upp
bland granar och avlövade träd. Långsammare och
långsammare gick hon. Nu var febern stilla. Nu var
calvarievandringen snart tilländalupen.

Sakta trädde hon in genom järngrinden. Där var tyst
och grått i de dödas stad. Stor var den icke. Hon
stannade obeslutsam vart hon skulle gå. Överallt var det små
hus av sten eller marmor med pärlkransar i svart eller
vitt, fotografier, krucifix och konstgjorda blommor.
Stenarna voro våta av dimman. Det rann som tårar
efter tempelväggarna. Inne i en nisch brann en röd,
liten låga.

Sigrid gick varligt framåt, läsande på inskrifterna.
Hon kom till en gång tvärs den lilla kyrkogården. Där
stod en barnvagn på en grav. Den var full av grönt
och röda pappersrosor, blekta av väder och vind. Strax
bortom reste sig ett monument i granit med den förgyllda,
galliska tuppen skrikande högst upp. En jättekrans av
granris med trikolorband och pappersblommor låg vid
dess fot.

Här är det, tänkte Sigrid. Hon gick fram och
läste på stenen. Idel främmande namn. Alla stupade på
ärans fält.

Hon skakade på huvudet och gick vidare. Där stod
en rad svarta kors till vänster. Hon läste och läste från
kors till kors. Alla på ärans fält. För fosterlandet —
alla — alla... Endast årtalet skiftade.

Plötsligt stannade hon. Hon hade funnit honom.
Tydligt stod namnet där i svart på en vit plåt. På det svarta
korset hängde en brokig pärlkrans med trikolorens band.
Hon segnade ned.

Hon låg där länge, länge. Dimman fällde alltjämt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desigrid/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free