Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berörda, när de föreställdes för den långa, vackra
kvinnan med de underbara mörkblå ögonen och några
silverstrån vid tinningarna och som presenterades som fröken
Bjurcrona.
Johan hade varit försvunnen några minuter för att
hämta sin brud. Det var en behaglig syn att se dem
komma in tillsammans. De prydde varandra. Han i
svart och hon i vitt med myrtenkrona.
»Hon är förtjusnade», viskade gästerna.
Biskopen förrättade akten med vederbörlig pondus.
Det hela gick lyckligt, och ingen av de båda unga stakade
sig på vigselformuläret. Sedan gick man till bords. I
salarna, i salongerna och ute i trädgården. Det fanns
ingen möjlighet att rymma alla gästerna i ett rum. Men
alla dörrar och fönster stodo vidöppna i den varma
junidagen så att samhörighetskänslan icke splittrades.
Det hölls många och Välvilliga tal. Patron Boström
talade för brudparet.
Han började rörd med — kära barn! — men gick sedan
över i en mer humoristisk genre, skildrande hur de båda
unga funnit varandra och hur Högsta Rådet beslutat
att gifta dem med varandra. Han talade om den
fader-och moderlösa gossen, som fröken Bjurcrona adopterat
— här fingo de ovetande förklaringen! — och som hon
fostrat med verklig släktkärlek som det anstår även en
avlägsen släkting. Han karakteriserade Johan som en
präktig pojke, som visste vad han ville. Greta klandrade
han för att hon måhända var för öm och att hon hade
en farlig ovana att rycka i mustascherna för att få sin
mening igenom — åtminstone hade hon gjort det med
hennes stackars misshandlade pappa, som icke ens fått
behålla ett enda hårstrå på hjässan. Nu var lyckan
den, att Johan ännu icke hade några särdeles långa
mustascher att rycka i, vadan det fanns förhoppningar
om att Greta icke skulle få igenom alla sina önskningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
