Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luften var full av små, lätta rosenskyar, som drevo
mot väster. Bakom skogstopparna stod solen i begrepp
att stå upp. Kanten på ett rökrött smalt, långt moln
lyste redan i guld. Det doftade av syrener och av den
söta trädgårdsblommen. Hela trädgården stod som en
enda stor brudbukett.
Sigrid gick drömmande uppför alléen. Mitt fram i
det gröna lövverket skimrade Bj urnäs vita gård. När
hon kom upp på gårdsplanen, såg hon fönstren hos de
unga stå på vid gavel. Hon öppnade den tunga dörren
så tyst hon kunde och nästan smög sig uppför trapporna.
För att de unga skulle få vara riktigt i fred hade hon
återtagit sitt gamla tornrum. Det var dit hon gick. Det
gamla urverket arbetade lika tungt och besvärligt som
vanligt, och golvtiljorna knarrade, trots alla Sigrids
försiktighetsmått.
Aldrig hade tomrummet sett så inbjudande ut. De
skära kretonggardinema, eksängen med rosafärgade
sidenomhängen, fasettspegeln, rokokobyrån och
kopparsticken på väggen i svarta, blanka ramar, allt var som
en vacker dröm, som hon återfunnit i verkligheten.
Hon gick fram till fönstret och slog upp det.
Ängar och gärden lågo i morgonsol, och tuppen på
Bjurnäs kyrka blixtrade till. Hur hon älskade allt detta!
Vad jorden var skön!
En gång för längesedan hade det legat frost över allt.
En morgon för mycket, mycket länge sedan. Då hade hon
ängslats och rädits. Nu kände hon sig lugn. Alla sina
kära hade hon omkring sig. Nere i kapellet lågo far
och mor och Erik. Och under henne vilade Johan och
Greta. Kanske i varandras famn.
Hon sträckte ut armarna. Att icke leva förgäves hade
han sagt i sitt tal, där han stod i natten. Han visste
hennes hemlighet. Det var för henne ensam han talat.
Varje ord hade varit riktat till henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
