Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - aufklärend ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-Maren II. 2. 2. klargöra, utreda, t. ex. e-n
Irrtum ~. Die Zeit wird alles ~ tidén
kommer att förklara allt; dieses Geheimnis wird
nie aufgeklärt werden denna hemlighet
kommer aldrig att uppdagas el. uppklaras.
3. upplysa, e-n über etw. ngn om ngt. 4.
rekognoscera, utforska, t. ex. ein Gelände
III. refl. Sich ~ 1. klarna, t. ex. das Wetter
klärt sich auf. Sein Gesicht klärt sich auf
hans ansikte ljusnar. 2. skaffa sig [-upplysning[ar], -] {+upplys-
ning[ar],+} är. ⚔ rekognoscera, utforska, t. ex.
sich über ein Gelände 3. bli upplyst
(bildad). 4. klargöras, reda upp sig, t. ex. der
Irrtum klärt sich auf. -d, a 1. klargörande,
upp|lvsande, -dagande. 2. om vädret klarnande.
Aufklärller m -s - upplysningsivrare, en som
ivrar för el. ger upplysning, -erei, f -en falskt
begär el. mani att sprida upplysning,
upplysningsmani. a-erisch, a besatt av
upplysningsmani. -icht, m -[e]s 0, se -erei.
^Aufklärung, f -en 1. klarnande. 2. upplysning.
Das Zeitalter der ~ upplysningstidevarvet,
-s|abteilung, f -en ⚔ spanaravdelning. [-s]ar-beit, -] {+-s]ar-
beit,+} f -en 1. upplysningsarbete. 2. ⚔
spa-ningsarbete. -sdienst. m -[e]s -e ⚔
rekognoscerings-, spanings|tjänst. -sjflug, m -[e]s -e†
rekognoscerings-, spanings|flykt. -s mittel,
n 1. medel till el. för upplysning. 2. ⚔
rekognosceringsorgan. -sjschiff, n -[e]s -e ⚔
spa-narfartyg. -s|geld, f se Aufklärerei.
a~s|-Süchtig, se aufklärerisch, -s|zweck, m -[e]s -e
1. upplysningsändamål. 2.
rekognoscerings-, spaningsändamål.
auf‖klatschen, I. intr [h O. s] klatschande el.
plaskande falla på ngt. II. tr 1. klatscha upp,
väcka med en klatsch. 2. smälla upp. E-e Tür
nu öppna en dörr med en smäll, -klauben, tr 1.
plocka el. samla upp. 2. E-n Knoten r\, med
be-svär lösa el. få upp en knut. -kleben, I. tr klistra
el. smeta fast el. på, t. ex. ein Pflaster
Karten m. m. auf Leinwand ~ klistra upp kartor
m. m. på väv; Tapeten sätta el. klistra upp
tapeter. II. intr [h] sitta fastklistrad vid,
klibba, [fast] vid. -kleck[s]en, tr sudda el.
kludda på. Tinte ~ plumpa; Farben auf
die Leimoand ~ kludda el. sudda ned
duken. -kleiben, se -kleben I. -kleistern, tr 1.
klistra upp el. på. 2. klistra slut på, klistra
upp. -klettern, -klimmen, intr [s] klättra upp.
E-n Baum ~ klättra upp i ett träd.
-klimpern, tr klinka el. hamra på ett piano,
-klin-ken, tr Öppna genom att trycka på en klinka. -klopfen,
I. intr [h] klappa, knacka el. bulta på ngt.
Der Kapellmeister klopft auf dirigenten ger
(orkestern) lystringstecken. II. tr 1. knacka
upp, genom knackande öppna, knacka sönder,
knäcka, t. ex. Nüsse, Eier 2. slå fast. 3. ibi.
E-e Matratze ~ piska en madrass. 4.
genom knackningar väcka, ’knacka upp’.
aufklotz‖en, I. tr i tygtryckerier påtrycka med
klotsning. II. intr [Å] F gå i träskor, klam-
pa, gå tungt och klumpigt. A-ung, f -en 1.
klotstryck. 2. dödträ.
auf‖knabbern, tr knapra upp, knapra slut på.
-knacken, tr knäcka, t. ex. Nüsse Ein
Rätsel ~ gissa en gåta; e-e Schwierigkeit lösa
en svårighet el. ett problem; e-m e-e harte
Nuß aufzuknacken geben ge ngn en hård nöt
att knäcka, -knallen, I. tr 1. E-m eins ~ a)
ge eld på ngn; b) smälla till ngn med piskan.
2. E-n ~ väcka ngn med skott. II. intr [s]
explodera -!. springa i luften med en knall,
-knattern, intr [å] flyga upp med ett
knastrande el. sprakande ljud.
auf knebeln, tr 1. surra el. binda fast (med
kav-le), surra med märlprim. 2. befria från
munkavle. Aufkneb[e]lung, f -en «£- knävring.
aufllkneifen, tr, se -kneipen 1. -kneipen, tr 1.
öppna med kniptång. 2. F supa upp.
-knik-ken, tr spräcka, knäcka, bräcka sönder el. upp,
splittra, -knirschen, intr [å] plötsligt
gnissla med el. skära tänderna av raseri,
-knistern, intr [å] spraka el. knastra till,
sprakande el. knastrande flamma upp.
auf‖knöpfen, tr knäppa upp. Sich ~ F öppna
sitt hjärta; die Ohren ~ F öppna el. spetsa
öronen; aufgeknöpft, se d. o. -knospen, intr
[s] knoppas, skjuta el. sätta knoppar, spricka
ut. -knöteln, -knoten, tr knyta el. lösa upp.
aufknüpfen, tr 1. binda upp. E-n ~ hänga
ngn. 2. knyta upp, upplösa, t. ex. den
Knoten, die Schuhriemen Aufknüpfung, f -en
hängning,
aufknurren, intr [å] morra till.
aufkochen, I. tr koka upp, ge ett (nytt)
uppkok. II. intr [s]. Es kocht in ihr auf wenn
... det kokar el. jäser inom henne, när ...
Aufkochung, f -en uppkok[ning],
auf kollern, intr [å] brusa upp.
aufkommen, intr [s] 1. komma upp (av. ur
jorden). E-e Bö kommt auf en stormby är i
annalkande; e-e Stelle kommt auf en plats blir
ledig. 2. resa sig (från marken). 3. stiga el.
komma upp (från en sjukdom). Man glaubt
nicht, daß er wieder aufkommt man tror ej,
att han kommer sig el. kommer på benen
igen. 4. komma sig upp i världen, lyckas.
5. Neue Moden, Erfindungen kommen auf
nya moder, uppfinningar dyka upp; es ist
der Brauch aufgekommen ... det har
kommit i bruk, att... 6. Bei Tisch konnte keine
rechte Gemütlichkeit ~ det kunde ej bli
någon riktig trevnad vid bordet; die
Unterhaltung konnte nicht gleich ~ samtalet
kunde icke strax komma i gång. 7. Gedanken
kommen auf tankar uppstå el. födas;
Gedanken, Gefühle, Zweifel nicht in sich
lassen icke låta tankar, känslor, tvivel få
insteg hos sig. 8. Aus dem Verkauf der Güter
kamen nicht einmal tausend Mark auf av
gårdarnas försäljning inflöto icke ens tusen
mark. 9. Gegen e-n nicht ~ können icke
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
