Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Auslohnung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aus‖lohnung, -löhnung, f -era utbetalning av
lön, avlöning; avsked efter utbetalning av
lön, sold el. hyra. a-lösbar [ba:r], a som kan
utlösas m. m. Jfr a-lösen.
auslöschllbar, a som kan släckas, utplånas m. m.
jfr men. -en, I. tr sv. 1. släcka, t. ex. Feuer, Licht
2. äv. Midi, utplåna, t. ex. Geschriebenes b.
E-e Schuld ~ betala en skuld ar. bildl.;
stryka ut el. överkorsa en skuld. II. intr st. 1.
slockna äv. bildl. 2. om skrift utplånas, bli
oläslig. A-en, ra, se A-ung. A-er, m 1. ngn el. ngt
som släcker. 2. ljussläckare. -Ilch, a som kan
släckas el. utplånas. A-ung, f släckning,
ut-plån|ing, -ande; betalning, jfr -en.
A-ungs|-winkel, m utsläckningsvinkel.
Auslösellhaken, ■« Ausheber 2. -hebe|, le Aus-
rüctfe]hebel.
aus‖losen, tr 1. bortlotta. 2. uttaga genom
lottning. -geloste Staatsschuldscheine
utlottade statsobligationer, -lösen, I. tr 1. lossa,
taga ut, t. ex. die Knochen aus dem Fleische
Die Kuppelung b O slå från
kopplingen, frånkoppla; das Schlagwerk wird-gelöst
⚙ urm. slagverket löses ut; e-n Gast im Wirts’
haus ~ betala värdshusräkningen för ngn;
aus den Schäkeln b schackla ut, klamm a
loss. 2. utlösa, lösa, t. ex. Gefangene, ein
Pfand, e-n Brief bei der Post b. Die
geschossenen Raubtiere b betala skottpengar
för de nedlagda rovdjuren. 3. bildl. väcka,
framkalla, utlösa, t. es. Kraft die Liebe
löst Gefühle in uns aus. II. refl. Sich b köpa
eig fri, betala lösepenning för sig.
Auslllösevorrichtung, f -en O j&ruv.
utlösningsanordning. -lösung, fi -en bort-, ut|lottning.
Auslösung, f -era 1. lossande m. m., jfr auslösen.
2. ⚙ frånkoppling, utlösning, -sjkasse, f -n
hand. slags bankfilial. -s ]kuppelung, f -en ⚙
ur-kopplingsanordning. -s|summe, fi -n lösen,
lösepenning,
aus‖loten, I. tr 1. vt> genom lödning mäta el. pejla
djupet äv. 2. byggn. göra lodrät. II. intr [s]
byggn. luta inåt et. utåt, komma ur [-lod[linien].-] {+lod[lin-
ien].+} -löten, tr ⚙ löda innantill el. inuti,
-lotsen [o:], tr lotsa ut.
auslüften, I. tr lufta, vädra. II. refl. Sich 1.
hämta frisk luft. 2. P släppa väder. Ab, n
-s, Auslüftung, fi -en vädring, ventilering.
Auslug m -[e]s -e utkik, a~en, intr titta ut,
hålla utkik,
auslutschen, tr P suga ur, suga på.
ausmach‖en, tr 1. taga ut, t. ex. Kerne, Früchte
aus der Schale, F’lecke aus den Kleidern
Austern b ta ostron ur deras skal;
Kartoffeln b ta upp potatis; Krebse, Mandeln
b skala kräftor, mandel; Nüsse b knäcka
nötter; Falten b stryka ut veck med
stryk-jäm; Hühner b taga inälvorna ur höns. 2.
avsluta, göra slut på, spela till slut, t. ex. e-e
Partie, e-ra Prozeß, ein Spiel b. Es mit e-m
b giva ngn nådestöten. 3. göra slut på,
tömma, t. ex. den Wein im Glase, das Glas
b. 4. släcka, t. ex. das Feuer, das Licht b. 5.
bringa på det klara, klar-, upp|göra, t. ex.
seine Sache vor Gericht, etw. mit dem Degen,
mit seinem eigenen Herzen b. 6. på förhand
bestämma, avgöra, överenskomma om,
avtala, t. ex. vor Beginn des Spieles b icie hoch
der Punkt gilt. Sich (dat.) etw. b betinga sig
ngt; e-m etw. b testamentera ngn ngt.
Ausgemacht avgjord, obestridlig, viss, säker;
ein ausgemachter Narr en riktig narr; ein
ausgemachter Schwindler en notorisk
svindlare. 7. utgöra, göra, bilda, t. ex. das macht
viel, e-ra bedeutenden Unterschied aus. Diese
Flitter machen die Königin nicht aus dessa
grannlåter göra icke drottningen; das macht
nichts aus det har ingenting att betyda;
was machte es dem Hund aus, daß es
regnete vad gjorde det hunden (el. vad brydde
hunden sig om) att det regnade. 8. jakt.
uppspåra, t. ex. der Hund hat Wild ausgemacht;
bildl. är. leta upp, taga reda på, t. ex. e-e
Wohnung für sich b. 9. skälla ut. A-ung, f
-era uttag|ande, ning; avslutande;
bestämmelse, överenskommelse, avtal,
testamenta-riskt förordnande m. m., jfr -en.
ausümagern, I. intr [s] magra, F tackla av; om
jord bli utsugen. II. tr göra mager, svälta ;
utsuga jord. -måhlén, I. tr 1. mala väl el.
tillräckligt, mala fullständigt. 2. Wasser
aus e-m Teich, e-ra Teich b pumpa upp
vatten ur en damm medelst kvarnverk. 3. ⚙ Den
Sand b spola bort sanden rid fördämningsarbeten.
II. intr [å] upphöra att mala, -mäkeln,
-mäkeln, tr 1. förkasta, tillbakavisa. 2.
granntyckt utvälja, -malen, I. tr 1. måla,
färglägga; måla färdig. 2. bildl. utmåla, skildra,
framställa, ibi. överdriva. Sich (dat.) etw. in
der Phantasie b utmåla ngt i sin fantasi.
II. intr [Å] sluta måla.
Ausmal‖er, m en som målar, färglägger,
utmålar. -erei, «- -ung, -erin, f, st -er. -ung, f -era
målande, färgläggande; färdigmålande;
ut-målning; jfr a-en.
ausmangeln, tr 1. mangla vai, tillräckligt. 2. kavla
ut deg.
Aus|mann, m -[e]s -leute ‡f se -bürger.
Ausmarsch m -es -e† ⚓ ut-, av|marsch,
avtågande. ableren, intr 1. [s] tåga ut, avtåga,
avmarschera. 2. [Å] sluta marschera, göra
halt.
ausmartern, se abmartern.
Ausmaß, n -es -e utsträckning, mått, kvantum.
ausiimästen, tr göda väl. -matrikulieren, tr ex-
matrikulera, avföra el. stryka fr&n en matrikel,
-mauern, tr mura invändigt. -gemauerter Gang
murad gång. -mausen, F I. tr. Die Katze
hat das ganze Haus -gemaust katten har gjort
hela huset fritt från råttor. II. intr [å] 1.
sluta att ta råttor. 2. se -mausern I. II. refl.
Sich b, se -mausern II. -mausern, I. intr [å]
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
