Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - beschleiern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bellschleiern, se verschleiern, -schleimen, od
tr % besudla el. fylla med slem. -schleunen,
poet., se -schleunigen.
beschleunig‖en, qd tr påskynda, fys.
accelerera, t. ex. den Schritt, seinen Tod
mus. accelerando. -ter Puls läk. hastig puls.
n, se Beschleunigung.
Beschleunigter m -s -, -erin, f -nen en som
påskyndar, -ung, f -en påskyndande, fys.
acceleration. ~ der Fahrgeschwindigkeit
jämv. ökad tåghastighet; o, des Pulses läk.
ökad pulsfrekvens.
beschließ|bar, a som kan beslutas el. bli
föremål för beslut.
beschließen, gd tr 1. besluta, fatta [ett]
beslut. Etw. bei sich ~ bestämma sig för ngt;
es ist beschlossene Sache det är en avgjord
sak. 2. ᚼ begränsa, t. ex. das Gebirge -1 den
Horizont. Beschlossene Reede -i* sluten redd.
3. avsluta, sluta, t. ex. seine Rede, seine Tage
jfr schließen. Bo», », se Beschluß.
Beschließ‖er, m -s - en som beslutar ngt el.
fattar ett beslut, -erin, f -nen hushållerska,
-ung, /*, se Beschluß.
bellschloßen [o:], se -hageln.
-schlossener-maßen, adv enligt vad beslutats, enligt
beslut. -schloßt [o], a innehavande slott (med
domvärjo). -schlumpern, qd tr o. refl sich o»
F söla ned (sig).
Be[schluß, m -schlusses -schlüsse 1. beslut, jur.
är. resolution, t. ex. e-n ~ fassen, etw. zum
~ erheben. Die Beschlüsse des Himmels
Försynens rådslut. 2. se Abschluß 1. Den ~
machen bilda avslutningen, gå sist; zum ~
slutligen, till slut, till sist. 3. Etw. in el.
unter [seinem] ~ haben ha ngt i sitt förvar,
-antrag, m -[e]s -e† proposition, befähig
[feiiq], a beslut|mässig, -för. -fähigkeit, f -e»
beslutmässighet. -fassung, f -en fattande av
beslut, -freiheit, f -en frihet att fatta
beslut el. att besluta, -nähme, f -n, se -fassung.
-recht, » -[e]s -e beslutanderätt, -rede, f -n
avslutningstal. bereif, a utdebatterad,
tillräckligt diskuterad el. dryftad (ror att wi
före-måi för ett beslut), -sache, f -n jur.
förvaltningsärende. b<vunfähig [fs:i£|, a icke
beslut|mässig, -för. -unfähigkeit, f -en. Das Haus
mußte wegen ~ seine Sitzungen vertagen
pari, kammaren måste ajournera sina
sammanträden, då den icke var beslutmässig,
bellschmaddern, se -schmutzen, -schmähen,
se -schimpfen 1. o. -sudeln, -schmarotzen, od
tr E-n leva som snyltgäst på ngn.
-schmarten, gd <£>, se schmarten. -schmatzen, gd
tr % F ge (ngn) en smällkyss el. smällkyssar,
-schmauchen, gd, se anräuchern 1. o. 2.
-schmau-sen, gd I. tr. E-n ~ vara på fest el. kalas
hos ngn; etw. o, fira ngt med en fest el. ett
gästabud. II. refl. Sich <\, ta för sig för
mycket av mat. -schmeicheln, QD, *«
anschmei-cheln 1. -schmeißen, 1. (svagt Terb), - be
schmutzen, -sudeln, -scheißen 1. 2. (starkt verb),
se bewerfen.
beschmieren, gd tr o. refl sich ~ 1. bestryka,
stryka på, överstryka. E-e Brotschnitte mit
Butter ~ breda på en smörgås; mit Talg ~
talga; mit Teer ~ tjära; sich (dat.) das [-Gesicht mit etw. stryka sig i ansiktet med
ngt. 2. smörja, söla, smeta, sudda el. kludda
ned. Papier ~ klottra på el. ned papper;
Narrenhände ~ Tisch und Wände ordspr. ung.
att sätta sitt bomärke på väggarna är
narrar likt. 3. bildl. F, se anschmieren 3. Bo», »,
se Beschmierung.
Beschmier|ter, m -s -, -erin, f -nen en som
bestryker, nedsmörjer m. m. -ung, f -en 1.
bestrykning, på-, över|strykning. 2.
ned|-sölande, -smetande, -suddande, -kluddande,
bellschminken, gd se schminken, -schmirgeln, se
schmirgeln, -schmitzen, se -schmutzen.
»schmoren, se -rauschen. -schmuddeln, P, se
schmutzen. -schmunzeln, od tr småle el. mysa åt.
beschmutzbar, a som kan smutsas el. sölas el.
bildl. besudlas.
beschmutzllen, qd tr o. refl sich ~ smutsa el.
söla ned (sig), bildl. besudla (sig). B<n>, w, se
Beschmutzung.
Beschmutzt|er, m -s - en som smutsar el. sölar
ned, bildl. besudlare. -ung, f -en [-[ned][smut-sande, -] {+[ned][smut-
sande,+} -sölande, bildl. besudling.
bellschnabbern, P, se -schnattern, -schnapsen,
od refl. Sich ~ F ᚼ supa sig full (av
brännvin). -schnarchen, od tr 1. se -schnüffeln.
2. gräla på, knorra över. 3. se -schlafen 3.
-schnattern, od tr. Etw. ~ prata, sladdra el.
snacka om ngt. -schnaube[r]n, -schnaufe‖]n,
gd tr nosa el. vädra på.
beschneidbar, a som kan klippas.
Beschneidellbrett, n -[e]s -er O bokb.
beskär-bräde. -eisen, n, -hobel, m -s - O bokb.
be-skärhyvel. -maschine, f -n ⚙ bokb.
skärmaskin. -messer, n -s - O bokb. beskärkniv.
beschneid]en, gd tr 1. beskära, t. ex. Bäume,
Pflanzen, O Holz, Horn, Steine, bildl., t. ex.
ein Bühnenstück skära, i. ex. ein Buch,
Papier klippa, t. ex. Hecken, die Nägel
stubba, t. ex. die Ohren, den Schwanz e-s
Tieres E-m Vogel die Flügel ~
ving-klippa en fågel, jfr Flügel; den Lohn jds ~
avkorta el. knappa in på ngns lön; Münzen
~ klippa (förfalska) mynt; Münzplatten ~
⚙ myntv. justera myntplattor; die Rechte jds
~ kringskära el. inskränka ngns rättigheter.
2. E-m Kinde die Vorhaut, ein Kind ~
omskära ett barn. 3. ᚼ vin, se verschneiden.
B~, n avverkande; jfr Beschneidung.
Beschneidll[e]presse, f -n ⚙ bokb. beskärpress.
-er, m -s - 1. en som [be]skär, klipper m. m.
2. bos judarna omskärare. 3. verktyg för [-[be]-skärning, -] {+[be]-
skärning,+} klippning m. m. -e]schere, f -n
trädgårdssax. -e tisch, m -[e]s -e ⚙ skärbord.
-SOI, se Abschnitzel, -ung, f -en 1. [be]skär-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
