Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bibliothekswissenschaft ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-s biblioteksväsen. -Wissenschaft, f -era
biblioteksvetenskap.
biblisch, a biblisk. Einleitung teol.
isagö-gik; Boje Geschichte biblisk historia.
Biblist m -en -en biblist. -ik, f biblistik.
Biblizität, f biblicitet.
bi‖cephalisch, a bice-, bike|falisk. B-chlorid, ra
-[e]s kem. diklorid. B-chromat, n -[e]s kem.
bi-, di|kromat.
Bickbeere, f -n blåbär.
Bick‖e, m. m., se Ficke. -el, m -s - ⚙
gruv|-picka, -hacka, b-elhart [a], a ung. stenhård,
-sand, m -[e]s skursand. -stein, m -[e]s -e
tärning, stenskärv.
Bicycle [’baisikal], n -s -s cykel,
bjderb [bi-’ds-], a t 1. fe bieder. 2. grov, rå,
plump. B^igkeit, f 1. se Biederheit. 2.
grovhet, råhet, plumphet.
Bidet [bi-’de:], n -s -s [’de:s] bidet.
bidm|en [i] -ete ge-et intr [å] % darra, skälva.
Bidu|um [’bi:-], ra -ums -en biduuin.
bieder, a red|lig, -bar, rättskaffens, hederlig,
rättfram, av gamla stammen. B~frau, f -era
hedersgumma. B^fiirst, m -en -en redlig
furste. B’x/heit, se Bosheit. B~herz, n
-ens -en redligt hjärta, -herzig, a rättfram,
.uppriktig. B^keit, f -en red|lighet, -barhet,
rättskaffenhet, hederlighet, rättframhet.
Bl|eute, pl redbart el. hederligt folk,
rättframma människor, kärnfolk. B^ling, Be
Bojmeier. BoJob, ra -[e]s beröm av hederligt
folk. B^maier, se Bojmeier. Bemann, m -[e]s
-erf hedersman, kärnkarl, man av gamla
stammen, -männisch, se bieder. B^meier, m
-s - en som vill gälla för en hedersman, i
sms. biedermeier-, t. ex. Bi<\stily -zeit.
B~-meierei, f, B^meiertum, n -[e]s låtsad
redbarhet el. rättframhet. B~mut, m -[e]s
redligt mod. Beseele, f -n ärlig själ. Besinn,
m -[e]s, se Bo,keit. -sinnig, se bieder.
B^-wesen, n -s , se Bojkeit.
bieg‖bar, se -sam. Biege, f -n krökning; jfr
Beuge. B-eblech, n -[e]s -e ⚙ bocknings|plåt,
-metall. B-[e]fall, m -[e]s -e† gram. kasus.
B-egröße, f -n böjnings|grad, -koefficient.
B-[e]maschine, f -n ⚙ bockningsmaskin.
biegen, bog böge gebogen bieg[e] I. intr [s] 1.
boja el. kröka sig. Besser ~ als brechen ordspr.
bättre bocka huvudet än stöta pannan; es
mag ~ oder brechen ordst. det må bära cl.
brista. 2. Um die Ecke o, vika el. svänga
om hörnet. II. tr böja, kröka, O bocka.
Man muß den Baum so lange er jung ist
ordspr. böj vidjan medan hon är grön;
gebogene Nase krökt näsa; abwärts, einwärts,
in die Höhe gebogen ned[åt]-, inåt-,
uppåt|-böjd, III. refl. Sich ~ böja sig, kröka sig,
krökas, O om virke o. d. slå sig skev, kasta
sig; [sich] nach rechts ~ vika el. taga av
åt höger; sich schmiegen und ~ a) foga sig
efter andra; 6) krumbukta sig; der Tisch
bog sich unter den (unter der Last der)
leckersten Speisen bordet dignade av de
läckraste rätter. B~, ra, se Biegung.
Biegellpresse, f -n ⚙ bockningspress. -probe,
f-n O böjningsprov. -Scheibe, f -n, se Beuge
2. -stelle, f -n led, O böjningspunkt, -walze,
f -n ⚙ bockningsvals. -zange, f -n böjtång.
Biegling m -s -e avläggare av vinranka.
biegsam [-za:m], a ar. bildl. böjlig, smidig,
flexibel. B<vkeit, f &r. bildl. böjlighet,
smidighet.
Biegung, f -era böj|ande, ning, krökning, krök,
bukt, flexion. -sbeanspruchung[-Jprux-], f -era
⚙ böjningspåkänning. -S|endung, f -era gram.
böjningsändelse. b~s fähig [fe:i$], a gram.
böjlig, -s|fall, m -[e]s -e† gram. kasus, -s
-feder, f -n ⚙ böjningsfjäder, -s|festigkeit,
f mek. böjningshållfasthet, -s|messer, m -s
-0 deflektometer. -s |moment [msnt], ra -[e]s -e
mek. böjande moment, -s|spannung, f -era ⚙
böjningsspänning.
Biellibrief, se Beilbrief, -maus, f, se
Siebenschläfer.
Bien-, se Bienen-.
Biene, f -n (dim. Bien\chen, -lein) 1. bi.
Arbeitende ~ arbetsbi; fruchtbare oj, se
-raXTX-königin; männliche ~ drönare; wilde ~
vild-, skogs|bi; o,n in e-n Stock tun stocka
bin; e-e o. macht keinen Schwärm ordspr. en
svala gör ingen sommar; jede ~ hat ihren
Stachel ordspr. sockermun har giftigrund;
der Bien’ muß ordst. nng. nöden har ingen
lag. 2. astr. Biet. 3. P, se Laus.
Bienen‖ameise ["a:], f zool. Matiiia bimyra.
-bär, se Honigbär. -bau, m -[e]*, se -zucht.
-beute, f -n bistock (för skog*bin). -brett, n -[e]s
-er flygbräde, -bröt, n -[e]s bibröd. -brut,
f -era biyngel, -avel. -buckelfliege, >e
Buk-keifliege. -dreck, m -[e]s, se 2. After 2.
-falke, m zool. Pernis apivorus bivråk. -falter.
m zool. Gaiieria vaxmal. -fänger, se
-fres-ser. -fässer, m -s - svärmfångare. -fleiß, ra»
-es ihärdig flit, idoghet. -flucht, f -era
samling bikupor, -flug, m -[e]s -e† 1. bins
flykt. 2. ne-flucht. 3. s* *schioarm. -fresser,
m zool. Merops apiaster biätare. -freund, m -[e]s -e
bi|vän, -älskare, -garten [a], m -s -† bigård.
-gewächs, n -es -e bi-, honungs|växt. -gift, ra
-[e]s -e bigift. -halter, se -Züchter, -harz [a:],
n -es -e stoppvax. -haube, f -n bi|huva,
-slöja, -haus, n -es -er† bihus. -hof, m -[e]s
-e† bigård. -hiitte, f -n, se -haus, -kappe, se
»haube. -kitt, m -[<»]s -e, se -harz. -königin,
f - nen bidrottning, vise. -korb [o], m -[e]s
-e† 1. bikupa. Bienen in e-n ~ setzen stocka
bin. 2. krokan (i form av en bikupa),
-kraut, ra, se Thymian, -kunde, f -n bi|kunskap
-kännedom, -laus, f zool. Braula coeca bilus.
-liebhaber, m -s -, se -freund. -linie [limTa],
f -n fågelvägen, -mann, m -[e]s -erf, se,
-Züchter, -mannchen, n -s -, se Drohne, -mör-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
