Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Chargieren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
driva. 2. ⚔ a) ladda, ß) göra choék mot.
3. ⚙ metan, uppsätta, beskicka. CH~f n$ se
Ch-ung. }
Chargierilschritt, se Sturmschritt. -te(r), m adj.
böjn. 1. ⚓ befälsperson. 2. »tu4cntspr. Erster
-er ung. förste kurator, -trichter, m O metan,
uppsättningsmål.- -ung, f -en chargering,
⚙ uppsättning, beskickning, ⚓ laddning,
charter|en [’ri:J -te -t tr fint bearbeta. :
Char‖is [’ga:ris], f -iten k mt. -ité [Jari-’te:],
f -s barmhärtighetsinrättning, sjukhus, -Itin
[’ri:], f -raera, se Charis. -iyari [Ja-ri-’vcuri:],
m (n) -s -s charivari, kattmusik.
Char‖lotte, f 1. npr Charlott|a, -e. 2. se
Schalotte. -lottenburger, to. P E-n ~ machen snyta
sig i fingrarna, -me, se Scharm, -ön [’^qjron],
- m -s npr myt. Karön, -te [Järta]|. f -s o. -n pol.
karta, -tepartie [’ti:], f -n [’ti:an]<i.certeparti.
charter|n, -te ge-t tr ⚓ befrakta,
-torungver-trag, m -[<-]s ef, se Chartepartie. -tismus. m -
. poi. chartism. -tlst, m -en-en pol. chartist,
, kartist. -treuse [/artrøiza], f 1. se
Kartäuserkloster. 2. kök. o. likör chartröSé -ybdis
[ger’ryp], f npr myt. Char-, Kar|ybdis. ,
Chassllé, n - -s danssteg cha*sé. -epot, n -s -s , av.
-epotgewehr [[asa’po:], n -[s]s -e &
chassepot-gevär. chassierjen [’si:], -te -t intr [s] da^skonst
göra chassésteg. -Is,’ m - -0 chassi[s].
-is|-tuch, n -[e]s -e ⚙ tygtryck chasaisduk.;
Chauffeur [JVfø:r], m -s -e chaufför, -schule,
/-ra chaüfförskala.
Chaussee Qo’se:], f -n chaussé. -arbeiter, m
vägarbetare. -aufseher, se -Wärter, -bau, m-[c]s
-ten chaussé-, väg|byggnad. -geld, se
Wegegeld. -gelderheber, m upptagare av
vägpen-, gàr, tullnär. -graben, m -s -† landsvägsdike,
-haus, n -es -er† hus där vägpengar erläggas,
tullstuga. - -Inspektor, m -s -en väginspektör.
-pappel, se Pyramidenpappel, -schmutz, m -es
landsvägssmuts, -staub, in -[e]s
landsvägsdamm. -stein, m -[e]s -e
makadamiserings-sten, krossten. , ~e koll. makadam.
-Verwaltung, f -en vägstyrelse. -walze, f -n ⚙
chaus-sévals, vägvält. -Wärter, m landsvägsvakt,
chaussllier|en [’si:], -té -t tr 1. ⚙ bygga som
chaüssé, makadamisera. 2. äv. refl sich
g« (sich) beschuhen, -ure [’sy:rQ], f -n
chaus-sure, fotbeklädnad.
Chauvi‖nismus [Jo-], m - chauvinism, -nist, m
, -en -en Chauvinist, ch-nistisch, a
chauvinistisk.
Chef [Jef], ni -s -s chef, anförare, ledare,
föreståndare. -arzt [a:], m -es -e† chef[s]läkare.
-dc&uvre, ra -[s] -[s] chef-d’oeuvre, mästerverk.,
-in, f -nen F 1. chefens fru. 2. direktris. -in-;
genieur, m -s -e överingenjör, -korrektor, iti
-s -en förste korrekturläsare, -redakteur, to
-s -e huvudredaktör.
Chem‖ie: [^e-’mi:], f kemi. -iesaal, m -[e]s -säle
skoi. kemisk lärosal, kemiskt auditorium.
- -igraphie [’fi:], f O kemigrafi. -ikalien, pl
kemikalier» . -i k er, m -s -kemist, chemisch, a
kemisk, -ischgrfin, se Saftgrün, fischrot, se
Englischrot.
chemischtechnisch,kemiskt-teknisk. -ise [JVnii:za], f -n chemis, skjorta,
linne, -isett [’zst], n -s -s, (C, f -n)
Chemisett, skjort|bröst, -veck. -isettenadel, ne
Busennadel. -i|sette[n]knopf, m -[e]s—ef
skjort-knapp. -ismus, to- kemisk kraft, -ist, m -en
en se, - iker. -itypte [’pi:], f O kemitypi,
chemotaktisch, a biol. kemotaktisk. Ch-taxis,
/.biol. kemotaxi.
-chan føon], ra diminutivandeise liten, litet, lilla, i
Chenille QVnilja], f -n chenilj, snilj. -borte,
f -n sniijbård. -spitzen, pl sniljblonder.
Cheopspyramide [ge:], f -n Che-,
Ke|opspyra-mid. :
Chersones [g£rzo,rne:s], m -[es] -e Chersonesus.
Cherub [’ge:], m -s -s , o. -ini [ru-’l?i:m], -in,
m -s -s o. -en [’bi:] kerub, ch’v[in]isch, a
kërubisk. -s|kopf, m -[e]s -e† kerubhuvud.;
Cherusk‖er [ge-], m -s - cherusker. ch-isch, a
cheruskisk.
Chesterkäse [tjss], m -s - chesterost.
cheva‖leresk [Javalo’resk], a chevaleresk,
ridderlig. Ch-lier [T’e:], m -s -s , se Ritter*
Cheviot [’tJsvTot], m -s -s cheviot.
Chevreau [’vro:], m -s -s , -leder, n chevr|å, rau.
Chevron [jVvro:], to (ra) ber. o. ⚔ chevron.
Chi‖anti [kr’-], m - vin chianti. -aroscuro [kjcu],
- n -s konst. klärobskyr. -asmus [gi»’-], m - gram.
chi-, ki|;i8m. ch-astisch, o chi-, ki|astisk.
Chiffon [JYfo:], to -s -s tyg chiffon[g].
ch~-ier|en [’ni:], -te -t tr chiffonera, tillskrynkla,
-niere [/TfonT’e:ro, -’e:ro], f -n klädskåp,
sy|-bord, -skrin.
Chiffre [’Jifor], f -n chiffer, lönnskrift. In
en schreiben skriva mtd chiffer, chiffrera;
unter der ~ i annons under bokstaven,
«anzeige, f -n annons under viss bokstav,
de-pesche, f -n chiffertelegram. -kod|ex, m -exes
o. - -exe o. -izes chiffer|code, -kod.
-schlüssel, to chiffernyckel. -schreiber, to en sopa
skriver med chiffer, -schritt, f -en
chifferskrift. -spräche, f -n chifferspråk.
-tele-gramm, ra -s -e, se -depesche.
Chiffr‖eur [’rø:r], to -s -e en som dechiffrerar.
ch-ier|en [’ri:], -te -t tr chiffrera. Heren, n -s
chiffrering, -ierer, M -eur. -ierkunst, f -e†
chiff reri n gskon st.
Chignon [Jin’jo:], to -s -s chinjong.
Chile [’tji:le:, ’gi:-],,ra npr geogr. Chil|e, -i. -ne
[’le:], m -n -n chilen. -nin, f -nen chilenska,
ch-nisch, a chilensk, -salpeter, to -s
chilesalpeter. . ;
Chililiade [’a:], f -n kiliad. -asmus, to - rëiig.
kiliasm. -äst, to -era t en kiliast. cli-astisch, a
kiliast sk. -salpeter, se Chilesalpeter.
Chimäran f npr myt. Chimaira.
China [’g]t 1. ra npr Kina. 2. f (ra) pi. -s , se
-rinde, -alkaloid, n -[e]s -e kem. kinaalkaloid.
-baum, se -rindenbaum. -base, f -n, se -alka-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
