Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dickenwachstum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
f tjock bark. D~enwachstum, n bot.
tjocklekstillväxt. D~e(r), m f adj. böjn. F tjock karl
(kvinna), skämts. tjock|ing, -is. D~erchen, n -s -
F skämts. lilla tjockis. -erwähnt, se -berührt.
D~e(s), n adj. böjn. bottensats, drägg, grums,
i kaffe sump. D~farbe, f -n tjock färg. -farbig,
a belagd med tjock(a) färg(er). -fäustig, a
med tjocka nävar. -fellig, a tjockhudad, bildl.
okänslig. D~felligkeit, f tjockhudighet, bildl.
okänslighet. -flach, a, ~e Feile ⚙ tjock flat
fil. -fleischig, a köttig, hullig. -flügelig, a
med tjocka vingar. -flüssig, a
tjock[flytande], simmig. D~flüssigkeit, f simmighet,
konsistens. D~fuß, m 1. zool. Oedicnemus
tjockfot. 2. bot. Boletus pachypus bittersopp. -füßig,
a med stora (klumpiga) fötter. ~er Mensch
F bildl. klumper, luns. D~gehen, n -s
dräktighet. -gemeldet, se -berührt. -gesotten, a
hopkokad. -halsig, a tjockhalsad. D~haut, f läk.
elephantiasis. D~häuter, m zool. tjockhuding.
-häutig, a äv. bildl. tjockhudad; jfr -fellig.
D~heit, f, se D~e. D~horn, n zool. Ovis (Caprovis)
montana tjockhornsfår. -hülsig, a bot. med
tjocka baljor. D~icht, n -[e]s -e tät dunge,
snår. D~igkeit, f *, se D~e. -klauig, a med
tjocka klor. D~knie, n, se D~fuß 1. D~kopf,
m -[e]s -e† 1. tjockt (stort) huvud, äv. bildl.
trindskalle, F bildl. tjockhuvad person, tjur|-
huvud, -skalle, fä. 2. zool., se Döbel I. 2. o.
Kaulkopf. D~kopffalter, pl zool. Hesperidæ
tjockhuvuden. -köpfig, a med tjockt (stort)
huvud, trindskallig, bildl. tjock|huvad,
-skallig, tjur|huvad, -skallig, fäaktig.
D~köpfigkeit, f trindskallighet, bildl. tjock-,
tjur|skallighet, fäaktighet. -lappig, a bot.
tjockflikig. -leibig, a tjock, fet[lagd], korpulent,
om saker buk[t]ig, utsvängd, om böcker se
-bändig. D~leibigkeit, f fetma, korpulens;
tjocklek. -lich, a * tämligen tjock m. m., se dick.
-lippig, a med tjocka läppar.
D~maischverfahren, n -s ⚙ tjockmäskning. -mals, adv
ibl. ofta, många gånger. -mäulig, se -lippig.
D~milch, f se dick 1. D~mittel, n kök.
redning. D~mühle, f -n ⚙ valkkvarn. -musig,
a mosig, grötig. -näsig, a tjocknäst, P bildl.
högfärdig, nosig. -ohrig, -öhrig, a med tjocka
öron, tjockörad, bildl. lomhörd. D~pflanzen,
se D~blattpflanzen. -rindig, a med tjock
bark el. kant. D~rübe, f, se Beißkohl.
-rükkig, a bredryggig. D~saft, m -[e]s -e†
fruktsirap, ⚙ sockertillv. tjocksaft, klärsel.
D~schädel, se D~kopf 1. -schalig, a tjockskalig.
-schenk[e]lig, a med tjocka lår.
D~schnabelhühner, pl zool. Megapodidæ storfothöns.
-schnäb[e]lig, a tjocknäbbad. D~sein, n, se Dicke.
-stämmig, a tjockstammig. D~stein, m -[e]s
-e diamant tjocksten. D~stich, m -[e]s -e
klumpsöm. -stirnig, se -köpfig. D~tau, n -[e]s -e ⚓
kabel. D~te, f boktr. bokstavens bredd.
D~tebuchstabe, m -n[s] -n boktr.
prov|bokstav, -typ. D~tuch, n -[e]s -e hand. svanboj.
D~tuer, m -s - F skrävlare, storskrytare.
D~tuerei, f -en F skryt, skrävel. -tuerisch,
(sup. ~[e]st) a F skrytsam, skrävlande. -tun,
tut dick tat dick -getan intr [h] F skryta,
skrävla. D~tun, n, se D~tuerei. D~ung, f
-en *, se D~icht. D~walken, n -s ⚙
valkning. -wandig, a tjockväggig. D~wanst, m
-es -e†, se D~bauch. -wanstig, se -bäuchig.
D~werden, n -s tjocknande, löpnande;
tilltagande fetma. -wollig, a tätullig. -wulstig,
a uppsvälld. -zehig, se -klauig. D~zirkel, m
⚙ dickcirkel. -züngig, a med tjock tunga.
Di‖daktik [′dak], f didaktik. -daktiker, m
didaktiker. d-daktisch, (sup. ~[e]st) a
didaktisk. -daskal|ia, -ie [′ka:lĭa:, -ĭə], f -ien
didaskali.
dideldum[dei], interj trallala.
didynamisch [′na:], a bot. didynamisk,
tvåväldig.
Dieb, m -[e]s -e (dim. -chen -[e]lein) 1. tjuv. Ein
~! haltet den ~! tag fast tjuven! wie ein ~
in der Nacht ordst. som en tjuv om natten; die
kleinen ~e hängt man, die großen läßt man
laufen ordspr. små tjuvar hänger man, stora
låter man löpa; es werden nicht alle ~e gehängt
ordspr. icke alla skälmar hänger man;
Gelegenheit macht ~e tillfället gör tjuven. 2. F
tjuvpojke, skälmunge. 3. [ljus]tjuv, skare.
4. trädg. vattenskott. 5. zool., se Bohrkäfer.
-el m. m., se Döbel II. m. m. dieb|en, -te ge-t
tr o. intr [h] F * stjäla. -erei, f -en 1.
tjuveri, tjuvnad. 2. tjuvaktighet.
Dieb[e]s‖apfel, m -s -† äppelformig munkavle.
-auge, n -s -n lysten blick. -bande, f -n tjuv|-
band, -liga. -beute, f tjuvars byte el. rov.
-brut, f -en tjuv|yngel, -pack. -daumen, m.
E-n ~ bei sich tragen F bildl. ha bondtur el.
flax. -fänger, m tjuvfångare. d-fest, se d-sicher.
-finger, m. ~ haben F vara långfingrad.
-gefährte, -gehilfe, m -n -n, se -helfer. -gelüst|[e],
n -es -e tjuvaktighet. -ge|noß, -ge|nosse, m
-nossen -nossen, se -helfer. -gerät, n -[e]s -e, se
-werkzeug. -gesell|[e], m -en -en, se -helfer.
-gesicht, n -[e]s -er galgfysionomi. -gesindel,
n -s tjuvpack. -gewerbe, n -s, se -handwerk.
-glück, n -[e]s F bondtur, flax. -griffe, se
-kniffe. -gruß, m -es -e† hälsning tjuvar
emellan. -gut, n -[e]s tjuvgods. -haken, m -s -,
se Diet[e]rich. -handwerk, n -[e]s
tjuvhantverk. -hehler, m tjuvgömmare. -hehlerei, f
gömmande av tjuvgods. -helfer, m
medbrottsling vid stöld. -herberge, f -n tjuv|-
härbärge, -näste. -höhle, f -n tjuvhål.
-inseln, pl geogr. Die ~ Ladronerna. -instrument,
n -[e]s -e, se -werkzeug. -kniffe, pl tjuv|knep,
-konster. -kluft, f -e† *, se -höhle. -krabbe,
f zool. Birgus latro pung-, rövar|kräfta. -kunst,
f -e† en tjuvs skicklighet; jfr -kniffe.
-laterne, f -n tjuv-, blind|lykta. -leiter, f -n
tjuvstege. Die ~ halten vara delaktig i
stölden. -leuchte, se -laterne. -nest, n -es -er
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
