Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Ding ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
höga tankar om ngn, hålla mycket el. F styvt
på ngn; große ~e vorhaben välva stora
planer; gut ~ will Weile haben ordspr. fort
och väl förlikas ej el. följas icke gärna åt;
aller guten ~e sind drei ordspr. alla goda ting
äro tre; guter ~e sein vara vid gott mod
el. humör; es ist ein hartes ~ um die
Armut fattigdomen är tung att bära; jedes
~ hat seine zwei Seiten ordspr. var sak har
två sidor; jegliches ~ will seine Zeit haben
ordspr. allt har sin tid; bei Gott ist kein ~
unmöglich för Gud är ingenting omöjligt;
es ist ein köstliches ~ um e-n Freund en vän
är en härlig sak el. en dyrbar gåva; die
letzten ~e relig. de yttersta tingen; es ging alles
mit natürlichen ~en zu det gick
alltsammans naturligt till; es geht nicht mit rechten
~en zu det går el. står icke rätt till, det
hänger inte rätt ihop, F det är något
fanstyg med i spelet; das sind [mir] schöne ~e!
iron. det var just snygga saker el. historier!
das müßte mit sonderbaren ~en zugehen,
wenn ... det vore väl märkvärdigt, om ...;
es wäre kein übles ~, wenn ... det vore inte
illa om ...; unbedeutendes ~ småsak;
unverrichteter ~e med oförrättat ärende. 2. pl.
-er (dim. -chen -lein -elchen pl. äv. -erchen) a)
tingest; b) väsen, varelse, t. ex. jedes lebende
~, karl, F företeelse, figur, persedel; barn,
flicka, tös, pojke, unge, stackare, F pyre,
kräk. Albernes el. dummes ~ F toka, gås;
das dumme ~! en sådan dumbom! so ein
lieb ~ en sådan raring; naseweises ~
näspärla; niedliches ~ söt|unge, -nos; c) ~er
eufemistiskt blygddelar; läk. das böse ~
fulslag, onda bettet; die bösen ~er pormaskar;
das heilige ~ ros. 3. F ~s da, se Dingsda.
2. Ding, n -[e]s -e föråldr. o. dial. ting.
ding, se dang 2.
Ding‖bank, f -e† domarsäte. d-bar, a som kan
lejas, städjas, tingas, hyras, om person äv. fal.
-brief, m -[e]s -e leveranskontrakt. -e-, i sms.,
se Ding-. -elchen, n, se 1. Ding 2.
Dingelehre, f * filos. ontologi.
ding|en, dang o. -te -[e]te äv. dünge o. dänge
gedungen o. ge-t I. tr tinga, [för]hyra, leja, i
dål. bem. leja, köpa, om person äv. anställa,
engagera, om tjänare städja, städsla, ⚔ värva, ⚓
om sjömän inmönstra, om fartyg befrakta. II.
intr [h] köpslå, pruta, um etw. om (på) ngt.
D~, n -s tingande m. m.
Ding‖er, 1. m -s - * en som tingar, lejer,
städjer m. m. 2. o. -erchen, se 1. Ding 2. -erich-
[shausen], se Dings. d-fest, a 1. föråldr.
fastställd i lag, lagfästad. 2. E-n ~ machen
försäkra sig om ngns person, häkta ngn.
-flucht, f rymning. d-flüchtig, a. ~ werden
rymma (ur häktet). -fried|e[n], m -ens förr
tingsfrid. -geld, n -[e]s, se -pfenni[n]g.
-gericht, n -[e]s -e domstol. -hof, m -[e]s -e† 1.
förr herrgård med domsrätt över
underlydande, gårdsrätt. 2. arrendegård. -hofsherr, m
-n -en förr herreman med domsrätt över
underlydande. -hörer, m bisittare i gårdsrätt.
Dingi, n -s -s ⚓ jolle.
Dinglein, n, se 1. Ding 2.
dinglich, a jur. saklig, sak-, real. ~er Arrest
realarrest, kvarstad; ~es Recht
sakrätt[ighet]; ~er Vertrag realkontrakt. D~keit, f
saklighet, realitet.
Dingo, m -s -s zool. Canis Dingo dingo, varragal.
Dingpfenni[n]g, m -[e]s -e handpenning,
städsel, handsöl.
Dings, -da, oböjl. I. m (f) o. -hausen, m herr
(fru) den och den, herr (fru) N. N. Ich habe
Herrn ~da gesehen m. m. jag har sett m. m.
herr — vad heter han nu. II. n 1. Das ~
da den där saken, tingesten. 2. o. äv.
-kirchen den och den platsen el. orten. In ~ där
och där.
Ding‖statt, f 0, -stätte, f -n, -stuhl, m -[e]s -e†
tingsställe. -ung, f -en, se Dingen. -wort, n.
-[e]s -er† gram. substantiv, tingord.
dinier|en [′ni:], -te -t intr [h] dinera.
Dinkel, m -s - bot. Triticum spelta spält. -gerste,
f, -korn, n -[e]s bot. Triticum monococcum
enkornvete. -weizen, m, se Dinkel.
Dino‖saurier, m paleont. dinosaurier. -theri|um
[′te:], n -ums -en paleont. dinotherium. -zerat
[′ra:t], m -en -en paleont. dinoceras.
dinsen, intr [s] föråldr., brukl. endast i p p
gedunsen, se aufgedunsen.
Dinte m. m., se Tinte m. m.
Diöc-, Diöz-.
Dio‖genes|krebs, m zool. Cænobita diogeneskräfta.
d-genisch [′ge:], a efter el. enligt Diogenes.
D~ av el. beträffande D. -kletian [tsĭ′a:n], m
npr Dioclet-, Dioklet|‖ianus. d-kletianisch, a
diokletiansk. -nä|a [′nɛ:a:], f -en bot. Dionæa
flugsmälla. -nys, -nysios, -nysius [′ny:], m
npr Dionysi|os, -us. -nysien, pl ant.
dionysier. d-nysisch, a dionysisk. -nysos, m npr
mytol. Dionysos. d-phantisch [′fan], a
diofantisk.
Diop‖ter [′ɔptər], n -s fys. diopter. -terlineal,
n -s -e lantm. diopterlinjal. -trie [′tri:], f -n
[′tri:ən] fysiol., opt. dioptri. -trik [′ɔptrɪk], f
fs. dioptrik. d-trisch, a dioptrisk.
Dio‖ram|a [′ra:ma:], n -as -en diorama.
d-ramisch, a diorama-. -skur|[e] [′ku:], m -en -en
mytol. dioskur. -skurenfeuer, n -s ⚓ Castor
och Pollux.
Diöz‖esan [di·ø·tse·′za:n], m -en -en kyrkl. 1.
superintendent. 2. innevånare i ett stift,
stiftsbo. 3. stiftspräst. -esan|bischof, m -s -e†
biskop. -esan|geistlichkeit, f ett stifts präster.
-esan|verfassung, f -en diecesanförfattning,
stiftsstyrelse. -ese [′tse:zə], f -n dieces, a)
biskopsstift, b) superintendentur. -ie [′ø:tsĭə],
f -n bot. diecist. d-özisch, a bot. dioik.
Diphther‖ie [′ri:], f läk. difteri. -ie|bazille, f -n
difteribacill. -ie|heilser|um, n -ums -en o. -a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
