Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Epiphyse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[’fa:], n -es -e epifania, trettondagen, helga
tre konungars dag. -physe, f -n anat. epifys.
-phyt, m -en -en bot. epifyt.
episch [’e:], a episk, berättande,
episkopal [e^pisko^pcul], a episkopal,
biskoplig; Engl, högkyrklig. E<vismus, m - ⚙
episko-pal|ism, -system. E^ist, m -en -en anhängare
av episkopal|kyrkan, -systemet. E~kirche,
f -n. Die ~ episkopalkyrkan, engelska el.
anglikanska kyrkan. Elsystem, n -s -e, se
Eotismus.
Episkop‖at [’pa:t], m o. n -[e]s -e episkopat,
biskops|döme, -ämbete, e-isch [’sko:], a
biskoplig. -|us [’pis], m -vs -i biskop.
Episodlle [e*pr’zo:da], f -n episod, bihändelse,
bihandling, ’småhändelse’. e-en|artig,
e-en|-haft, e-isch, a episod|artad, -isk, inskjuten.
Epistel [e^pistal], f -n epistel, [sände]brev.
-seite, f högra sidan av altaret varifr&n episteln
föreläses.
Epistolllar [’la:r], m -s -e präst som föreläser
episteln, -ari|um, n -ums -en epistolarium,
epistelsamling, e-isch [’sto:], a tillhörande
[söndags]epistel[n]. -ograph, m -en -en
epi-stolograf, epistel-, brev|skrivare.
Epillstyl [e’pi-’sty.l], n -s -e ark. epistyl,
pelar-krans, huvudbjälke, -szeni|um, n -ums -en
episcenium, övre del av scen. -taph [’ta:f], n
-s -e, -taphi|um, n -ums -en epitaf[ium],
gravskrift.
Epithel [epr’ted], n -s -e, -i|um, n -ums-en histol.
epitel, ibi. slemhinna.
Epi‖thet|on [e-’pi:], n -öns -a språkv, epitet;
attribut. -tome [e-’pi:], f -n epitome, utdrag,
sam-man|drag, -fattning. -Zentr|um, n -ums -en vid
jordbävning ytcentrum. e-zön [’tso:n], o
tvåkö-nad. -zo|on [’tso:on], n -öns -en o. -a zool.
ektoparasit. -zykel, m astr. epicykel.
Epoche [e-’poxa], f -n 1. epok, [tids]skede. 2.
epok, utgångspunkt för nytt tidsskede. ~ machen
göra epok, väcka uppseende, e^machend, a
epokgörande, uppseendeväckande.
Epol|de [sp"o:], f -n metr. epod, eftersång, slut-,
om|kväde. -pöe [e-po^pøi[a]], f -n epopé.
Ep|os, n -os -en epos, episk el. berättande dikt.
eppller, pron mask. F o. dial. någon, -es, pron
neutr. F o. dial. något.
Eppich m -s -e bot. 1. Apium graveoiens selleri. 2.
se (gemeiner) Efeu. 3. Ranunculus ficaria svalört,
epsi, interj nysning atschi!
Equestrik [c’kvsstrik], f konstridning.
Equii-, se Åquil-,
Equip‖age [e-ki-’pa-.ga], f -n 1. ekipage, hästar
och vagn. 2. skeppsmanskap, besättning,
e-ier|en [’pi:], ’te -t tr o. refl sich n» ekipera
(sig), utrusta (sig). Ein Schiff nu a) utrusta,
b) bemanna ett fartyg, -ierung, f -en
ekiper|ings -ande, utrustning; bemann|ing, -ande.
-ierungs|kosten, pl ekiperings-, [-utrustnings|-kostnad[er].-] {+utrustnings|-
kostnad[er].+}
er, pers pron (3 pers. mask., jfr sie, es) (gen. sei-
ner, dat. ihm, aek. ihn) han, syftande på sakord den
el. det. ~ ist es det är han; ist ~’sf är det han?
nu ist selbst gekommen han har kommit själv;
~ Schuft! * din skurk! Er, I. m oböji. Der ~
und die Sie hanen och honan. II. n oböji. Ich
verbitte mir das nu! jag undanber mig [-[tilltalet]-] {+[till-
talet]+} ’han’!
er-, Obs.! Sms. med ~ äro alltid oskiljbara och beteckna:
1. à) inkommande, 6) införande 1 ett tillstånd, t. ex.
a) erglühen, erwachen, erblassen, b) erneuern.
2. avslutande el. fullbordande av en handling, t. ex.
erfolgen, ertrinken, erreichen, erwählen. 3.
transitive ring av intr. verb och uttrycka då Cl) nående
av ett [eftersträvat] mål, t. ex. erklimmen,
errei-chen, b) uppnående av ett [eftersträvat] resultat, t. ex.
ersinnen. Stundom har nu ingen speciell el. blott
förbleknad betydelse, t. ex. erachten.
erachten, OD tr 1. anse, tycka, tänka, äv. akta,
hålla före. Etw. für gut (dienlich) ~ tycka
etc. ngt vara bra (lämpligt). 2. Es ist leicht zu
nu det är lätt att förstå el. fatta. n -s
åsikt, mening, tanke, uppfattning. Meines
nus, nach meinem ~ enligt min åsikt, i mitt
tycke, äv. så som jag ser saken,
er‖ackern, QD tr skaffa sig genom [-åkerbruk[s-arbete].-] {+åkerbruk[s-
arbete].+} -ahn[d]en, ao tr ᚼ förutse, ana.
-angeln, OD tr skaffa sig genom metning,
meta upp el. ihop. -arbeiten, OD tr 1. arbeta
ihop, arbeta sig till, skaffa sig genom arbete.
2. * ut-, genom|arbeta. -ärgern, OD % refl.
Sich nu bli förargad, -arm|en, -te -t OD t intr
[s] bli fattig el. utarmad, -ärm|en, -te -t OD tr
göra fattig, utarma, -atmen, OO I. intr [å] 1.
andas djupt el. tungt. 2. andas ut, dra[ga]
en lättnadens suck. II. tr andas in, inandas,
t. ex. schon er atm1 ich Schweizerluft, [-äu-g[n]en, -] {+-äu-
g[n]en,+} se -eignen.
Erb’, se Erbe II.
Erb-, erb-, i sms. vani. arv-, ärftlig,
erbacken, CD tr baka, baka sig till, baka ihop.
Erbllacker m -s -† arvejord; sälj- och del|bar
jord ej fideikommiss, -adel, m -s O arvadel,
ärftlig adel, ärftligt adelskap, -amt, n -[e~)s-erf
ärftligt ämbete, -anfall, m -[e]s -e† jur.
[tillfallande av] arv, arvsfall. -anfallsteuer, f -n
arvsskatt, -angelegenheit, f -en
arvs|angelä-genhet, -fråga,
erbangen, OD intr [h o. s] bli rädd el. ängslig,
erb‖angesessen, se -gesessen. E-anspruch, m
-[e]s -e† arvsanspråk. E-anteil, m -[e]s -e del
i arv, arvslott,
erbären, se gebären.
Erbarmedich, n - - bön om förbarmande, mise-
rere, t. ex. das nu singen.
erbarm|en, OD I. tr väcka medlidande hos,
röra, t. ex. sie weinte, daß es e-n Stein hätte
nu können. Er -t mich jag har medlidande
med (det gör mig ont om) honom; daß es
Gott erbarm’/ så Gud förbarme! jfr II. II.
refl. Sich jds el. über e-n nu förbarma sig
över (ha medlidande el. förbarmande med)
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
