Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - erzwecken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erzweck|en, -ie -t OD, se erzielen 2. a) o. b).
Erzwerk, ra -[e]s kon. brons-, äv. metall|saker,
-föremål.
erzwing‖en, QD tr framtvinga, tilltvinga sig,
äv. trotsa sig till; avtvinga, avpressa ngn ngt;
uppnå genom att sätta hårt mot hårt,
genomdriva. Etw. von e-m m tvinga ur el. av ngn
ngt; man hat seine Einwilligung erzwungen
man har framtvingat hans medgivande; er
will Alles m han vill tvinga fram (el. igenom)
allting; Liebe läßt sich nicht m kärleken
låter inte tvinga sig; jfr erzwungen. n -s ,
E-ung, f -en fram-, av|tvingande; utpressande
m. m., se -en.
Erzllwucherer m riktig (genuin) ockrare,
e-wunderiich, a förfärligt (högst) konstig,
särdeles originell.
erzwungen, a 1. fram-, av|tvingad; jfr
erzwingen. 2. tvungen, sökt, konstlad, t. ex. ein mes
Lächeln.
Erz |würde, f -n, se -amt.
Erzziegel m O malm|tegel, -brikett.
es, förk. ’s o. s A. pers pron n (jfr er, sie) 1.
nom. o. ack. han, hon, den, det, t. ex. siehst
du das Knäblein (Mädchen)? ist ~ nicht
süß? du siehst m doch? Wo ist das Buch (Brot)?
~ liegt neben mir; gib m mir. 2. (urspr, gen.)
Ltyrt av vissa adj. Ich bin m müde jag är trött
på det; ᚼ ich bin m froh jag är glad åt det;
ich bin m geioahr jag är medveten om det;
ich bin m zufrieden jag är nöjd med det.
B. indef pron det. 1. bänsyft. p& a) pred.fylln.,
t. ex. wir sind arm, sie sind m auch; wer ist
m? m ist mein Neffe. Ich bin m det är jag;
~ sind meine Vettern det är (de äro) mina
kusiner; b) ngt förut el. efter&t nämnt, t. ex. ich will
m nicht wieder tun; er sagte, das könnte nie
gut gehen — und das konnte m auch nicht;
weißt du, daß er ~ macht? ich weiß m; ich halte
m für unnütz, ihn zu fragen; ibl. oöversatt, t. ex.
versuche m, ihn zu überzeugen. 2. eg. subj. vid
opers. verb, t. ex. ~ regnet, m hungert mich; vid
rea. verb omskrivn. ~ tanzt sich gut hier det går
bra att dansa här. 3. formellt subj. vid vissa verb,
t. ex. ~ gibt, ~ fnden sich; ibi. oöversatt. ~ lebe
der König/ leve konungen! wie viel Uhr ist m?
hur mycket är klockan? ~ kamen drei Wagen
det kom (där kommo) tre vagnar, tre vagnar
kommo; ist offenbar daß .. det är tydligt
att... 4. ett obestämt ’något’, ’det’, m riß mich
hinunter jag drogs ned, något drog mig ned,
jag kände att jag blev neddragen På något sätt.
5. i stående uttryck. ~ e-m bieten trotsa ngn; ~
e-m bringen, zutrinken dricka ngn till; gut
haben ha det bra; ~ mit e-m Aaføer/ståpångns
sida, hålla med ngn; ~ gut mit e-m meinen
mena väl med ngn; ~ dick hinter den Ohren
haben vara mycket förslagen (slug, knepig),
F ha en räv bak[om] örat; ~ in den Füßen
haben ba ömma fötter; mit e-m verderben
komma ihop sig med ngn; se äv. absehen 3.,
antun 3., aufnehmen 1., aushalten2., bringen
2. o. tf.,*bunt 2. m. a.
Es [es], n - - mus. ess.
Esbouquet, se Eßbukett.
Esc-, se Esk-,
Esch m -es -e åkerjord, odlad jord.
Eschatologie [ss£cl-], f O eska-, escha|tologi.
Eschheerbaum m, se Eberesche.
Eschblau, n -s , se Äschel 1.
Esche, f -n bot. [Gemeine] <v Fraxinus excelsior
ask; rote m f. pubescens röd ask.
Eschel m -s 0, se Åschel 1.
eschen, a av ask[trä], ask-, -artig, a ask|artad,
-liknande. Eßbaum, m, se Esche. hE^eule, f
zool. Catocaia fraxini blåbandat ordensfly.
Eschenfarblle, f askfärg, grått, e-ig, a
askfär-gad, grå.
Eschen|[holz, n -es O askträ. -pflanzung, f-en
askplantering, -rinde, f -n askbark. ^wald, m
-[e]s -er† askskog. -Wäldchen, n-s -
askdunge. -würz, f-en, wurzeJ, f -n bot. [rot
av] Dictamnus albus diptam, nattfackla.
Eschlauch m, se Schalotte.
Esdragon, se Estragon.
Esel m -s - (dim. -chen, -ein) 1. zool. åsna. 2.
bildl. åsna, boricka, t. ex. alter m! er ist ein
dummer m. Ein m nennt den andern
Langohr ordst. ung. de äro lika goda kålsupare båda
två; der m kommt durch?håret börjar gråna;
um des ms Schatten zanken gräla om påvens
skägg; wenn dem m zu wohl ist, geht er aufs
Eis ordspr. högmod går före fall; e-m e-n (den)
m bohren F peka finger åt ngn; den m läuten
[sitta och] dingla med benen; das hieße den
m Griechisch lehren det skulle vara att kasta
pärlor för svin; den Sack schlägt er, den m
meint er han slår på säcken och menar
åsnan; vom Pferd auf den m kommen få det
sämre, få en sämre ställning i livet. 3.
straff-redskap trämärr, bock. 4. ⚙ hejare. 5. zool. a)
se Assel; b) se -käfer. e^ähnlich, e^artig, a
åsneliknande; bildl. dum el. envis som en åsna,
tjockskallig, -balsamapfel, m -s -f, se -s \gurke.
-chen, n -s - liten åsna. -ei, f -en
åsneaktig-het; dumhet, tjockskallighet. -ein, se -chen.
-fest, se -s [fest. -fohlen, -füllen, n-s - åsne|föl,
-fåle. -furz, m, se -s \distel. ergrau, a
åsne-grå. e^haft, a åsneaktig, som en åsna; isht
bildl. dum som en åsna, tjockskallig, idiotisk,
-hengst, m -es -e åsnehingst, -in, f -nen
åsnesto, åsninna. -junge, m -n -n ung åsnedrivare.
-käfer, m zool. Cantharis en art mjuk-, flug|bagge.
-kurbis, m, se -s \gurke. ermäßig, se emhaft.
-milch, f åsnemjölk. e~|n, es[e]le -te ge-t
F I. intr [h] 1. arbeta som en häst, slava,
träla, F jobba hårt. 2. bidl. göra svåra fel,
hugga i sten. 3. dial. rida på åsna. II. tr. E-n
m kalla ngn [för] en åsna; äv. F ge ngn en
ordentlig hyra (skrapa).
Eselsltarbeit, f -en tungt arbete, F slavgöra.
-bank, f -e† skoi. ’åsnebänk’ där de sämsta aitta.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
