Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gehaltskompetenzen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
se, se -stufe. -kompetenzen, se -gebührnisse.
-kürzung [y], f -en löneförminskning,
löneavdrag. -leiter, f -n löneskala, -liste, f -n
avlöningslista, -reg[e]lung, f -en
lönereglering. -sätze, pl, -skal|a, f-as o. -en
löne-skala. -stufe, f -n lönegrad, löneklass.
-Stufenleiter, f -n, se -leiter. -Verbesserung, f -en,
se -aufbesserung. -Vermehrung, se -erhöhung.
-Vor|schuß [u], m -schusses -schüsse
löneförskott. -Zahlung, f -en lönutbetalning,
utbetalning av lön[er]. -Zulage, f -n lönetillägg.
gehalt|voll, a, se -reich.
Gehämmer, n -s O (ideligt) hamrande.
Gehänge, n -s I. pl. O efterhängsenhet. II. pl. -
1. hänge, girland. des Reifes an den
Bäumen rimfrost, som hänger ned från träden.
2. jakt. hängande öron (hos hundar). 3.
nedhän-gande prydnad, ss. Örhänge, berlock m. m. 4. det,
varpå ngt hänges [värj]gehäng, hängare, gruvt.
hängställning för borrstänger (vid djupborrning),
⚙ upphängning, hänganordning. 5.
sluttning, brant, -krän, m -[e]s -e† ⚙ svängkran.
-|elim, m -[e]s -e geoi. alluviallera, svämlera.
-schnür, f -e† pendelsnöre. -Schutt, m -[e]s ⚙
geoi. alluvium, alluvialbildning.
Gehänsel [s], n -s O gäckeri, drift.
Gehängte(r), m o.f adj. böjn. hängd.
geharnischt [a], a 1. harneskklädd. 2. bildl.
skarp, bitande, vass, utmanande, t. ex. e-e
me Antwort, er schrieb e-n men Artikel, ~e
Worte, me Sonette sonetter i pansar.
gehässig, a 1. hatfull, hätsk, illvillig, t. ex.
mer Ausfall, me Reden, mes Wesen. E-m el.
gegen e-n m sein vara hätsk mot ngn, hysa
agg till ngn; sich (dat.) e-n m machen göra
ngn till sin fiende, väcka ngns hat. 2.
förhatlig, t. ex. das G me dieser Tat. Sich bei
e-m m machen, se sich e-n m machen under 1.
G^keit, f -en 1. hatfnllhet, hätskhet. men
gegen e-n vorbringen komma fram med
hätska utfall el. beskyllningar mot ngn. 2.
förhatlighet.
Gehau, n -[e]s -e 1. se Gehaue. 2. skogsh.
hygge.
gehaubt, a zool. försedd med tofs el. kam.
Gehaue, n -s O 1. ideligt huggande. 2. F
pryglande, smörj.
Gehäuf, n -[e]s -e mineral, sammanhopning,
aggregat.
gehäuftblütig, a bot. hopgyttrad. G~e, pl, se
Gehäuftblütler.
Gehäuftblüt[l]er, pl bot. aggregater (växtgrupp med
tätt hopgyttrade blommor).
Gehäuse, n -s - 1. kapsel, fodral, foder,
stomme, O äv. kåpa. ~ e-s Blockes -i» blockhus;
~ der Bohrstange O borrfoder; ~ e-s
Hobels O hyvelstock; ~ des Kompasses
kompassdosa; ~ e-r Orgel orgelhus; ~ e-r Uhr
klockboett; ~ am Ventil ventilhus; m e-r
Wanduhr klockfodral; ~ e-r Windmühle
väderkvarnshus. 2. bot. kärnhus. 3. zool. om
snäckor skal, hus, om fjärilar kokong 4. F se
Haus. -Wickelung, f -en ø btatorlindning.
Gehbahn, f -en 1. gångbana, trottoar. 2. se
Stufenbahn.
gehbar, a gångbar, trafikabel. G~keit, f
gångbarhet.
Geheck, n -[e]s -e, -e, n -s - 1. pi. ⚙
häckande, kläckande, ruvande, ynglande. 2. kull,
yngel. 3. bildl. vimmel, svärm, hop.
Gehege, n -s - 1. hägnad, stängsel, gärdsgård,
staket, häck. 2. inhägnad, inhägnat
område. E-n Wald ins m legen inhägna en skog;
e-m ins m kommen, gehen el. treten bildl.
inkräkta el. göra intrång på ngns område,
jaga på annans mark, äv. tränga ut ngn;
ich lief ihm gerade ins m F jag kom rakt på
honom, jag föll rakt i armarna på honom,
-aufseher, -bereiter, m -s - uppsyningsman
över en inhägnad, jägeribetjänt,
skogvaktare.
geheiligt, a helgad, helig.
geheim, a 1. hemlig, t. ex. mer Ausgang, mes
Einverständnis, mer Kummer, me
Verbindung, ~e Wirkung, me Brennerei
lönnbrän-neri; mes Fach lönnlåda; mer Gang
lönngång; mes Gemach, mer Ort lönnrum, äv.
hemlighus, toalett, klosett; me Krankheiten
hemliga (veneriska) sjukdomar; mes Mittel
lönnmedel; ~e Pforte lönnport; me Polizei,
se Geheimpolizei; mer Polizist, se
Geheimpolizist’, me Tinte sympatetiskt bläck; me
Treppe lönntrappa; ^e Tür lönndörr; Ydie
men Vr’issenschaften de ockulta
vetenskaperna; ~ halten, se -halten; m tun, se -tun;
im men i hemlighet, i smyg; ins m, se insm;
im men el. ins m lachen skratta i mjugg. 2.
i titlar geheime-. Gmer Rat geheimeråd, jfr
Gmrat; wirklicher Gmer Rat verkligt
geheimeråd; mer Sekretär privatsekreterare.
Geheim‖bleiben, n -s hemlig|blivande,
-hållande. -böte, m -n -n hemlig budbärare,
hemligt sändebud, emissarie. -brief, m -[e]s -e
hemligt brev. Königlicher m förr hemlig
arresteringsorder, lettre de cachet. -buch
[u:x], n -[e]s -er† [y:^] hand. hemlig el. privat
bok (förd av principalen själv), -buchkontjo, n -OS
en o. -os o. -i hand. hemligt konto,
privatkonto. -bund, m -[e]s -e† hemligt förbund,
hemligt sällskap, -biindelei, f -en komplott,
konspiration, -bündler, m -s - konspiratör.
-e(r), m adj. böjn., F, se -polizist. -fach [ax],
n -[e]s -erf [s<J lönnlåda, -fonds [fo:], m [-[fo:s]-] {+-
[fo:s]+} - [fo:s] hemlig fond.
geheimhalten, tr hemlighålla. Ich könnte
nichts vor dir m jag skulle ej kunna ha
några hemligheter för dig.
Geheimllhalter m -s -, -halterin, f -nen
hemlighetsfull el. tystlåten person,
hemlighetsma-kare, hemlighetsmakerska. -haltung, f O
hemlighållande, döljande, t. ex. zur m
dienstlicher Angelegenheiten verpflichtet sein. Die
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
