Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - genuin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kristi gottgörelse; ich will mir m
verschaffen i spei jag skall skaffa mig revansch. 2.
tillfredsställelse. Es gereicht mir zur
(besonderen) m det skänker mig (synnerlig)
tillfredsställelse, det är (synnerligen)
glädjande för mig; zur großen m gewisser
Her-ren till stor tillfredsställelse för vissa
herrar.
genuin [ge-nu-’i:n], o genuin, äkta,
oförfalskad. G~ität, f O genuinitet, äkthet, renhet,
genung, adv poet. o. dial., »e genug.
Gen|us, n -us -era naturv. o. gram. genus, -kauf,
se Gattungskauf, -regel, f -n gram.
genusre-gel.
Ge|nuß, m -nusses -nüsse 1. njutning, t. *x.
geistige, geschlechtliche Genüsse, etw. mit m essen,
die Genüsse des Landlebens, ~ von etw.
haben. Hoher m stor njutning; etw. gewährt
mir m jag njuter av ngt; kein m ohne
Verdruß ordspr. ingen glädje är oblandad. 2.
åtnjutande. Im Genüsse e-r Sache (gen.) sein,
den ~ e-r Sache haben vara i åtnjutande
av ngt, åtnjuta ngt, äga ngt, hava
äganderätt till ngt. 3. intagande (av föda),
förtärande, njutande. des Abendmahles reiig.
anammandet el. mottagandet av nattvarden;
für den m bestimmt avsett att förtäras, till
förtäring; zum m avsedd till födoämnen.
Genüsse|, n -s O dial. sölande, söl.
genußfähig [fe:i£], a 1. i stånd att njuta. 2.
njutbar, ätbar, tjänlig till föda. G^keit, f O
1. förmåga att njuta, njutningsförmåga. 2.
duglighet el. tjänlighet till föda.
Genuß‖fett, n -[e]s -e näringsfett. -fieber, n
-s - njutnings|feber, -raseri, -freude, f -n
levnads-, livs|glädje. g-freudig, a
levnadsglad. g-los, a 1. ur stånd att njuta. 2. ej
innebärande el. medförande någon njutning,
smaklös, fadd.
Genüßling [y], m -s -e, se Genußmensch.
Genußilmensch m -en -en njutningsmänniska,
njutningslysten människa, vällusting,
epi-kuré, goddagspilt. -mittel, n-s -
njutningsmedel. -mittelgewerbe, n-s -
njutningsmedel si ndustri. -pflanze, f -n njutnings växt.
g-reich, a njutningsrik. -schein, m -[e]s -e
hand. ett slags vinstkupong. -suCht [ü], f O
njutningslystnad, -begär, g-süchtig, a
njutningslysten. -süchtige(r), m o. f adj. böjn., se
Genußmensch.
Genutsche [u, u:], n -s O F (ideligt) sugande,
diande, pattande.
genz|en, -te ge-t tjuvspr. störa, oroa.
Geo‖blasten [ge-o-], pl geoblaster. g-centrisch,
g-cyklisch, se g-zentrisch, g-zyklisch. -däsie
[-’zi:], f Ö geodesi, jordmätning, -dat, m
en -en geodet. g-dätisch, a geodetisk.
Geode m -n -n min. geod, mandel, mineralut-
fyllning.
Geodynamik, f O fys. geodynamik.
Geoffroya [d30-’fro:ja:], f bot. geoffroya.
Geollgenie [-’ni:], f O geogeni, geogoni.
-gnö-sie [-’zi:], f O geoi. geognosi. -gnost, m -en
en geogno8t, geolog, g-gnostisch, a
geognostisk. -gonie, se -genie. -graph, m -en -en geograf,
-graphentag, m -[e]s -e geografdag,
geografisk kongress, -graphie [-’fi:], f »s. mrobok
pl -n [-’fi:on] geografi, t. ex. mathematische,
physikalische, politische m. g-graphisch, a
geografisk, t. ex. me Breite.
geohrt [a"o:], a försedd med öra el. öron, bo*,
öron|formig, -flikad, försedd med bihang,
liknande öronflikar.
geöhrt, a 1. se geohrt. 2. försedd med grepe
et. handtag, [nåls]öga el. ögon.
Geollid [ge-o-’i:t, före to k. -d-], n -[e]s -e geoid.
-log, m -en -en, -loge, m -n -n geolog, -logie
[-’gi-l f -» geologi, g-logisch, a
geologisk, t. ex. me Formationen, -mänt, m
en -en geomant. -mantie [-’ti:], f O geo-
manti (konsten att ar i sand tecknade punkter
förutsäga kommande ting), g-mantisch, a geomantisk.
-meter, m -s - 1. geometer, matematiker.
2. lantmätare, -meterverein, m -s -e
lant-mätarförening. -metrie [-’tri:], f ss. lärobok
pi -n [-’tri:an] geometri, t. ex. analytische,
beschreibende, höhere m. m der Ebene
planimetri; der Linie longimetri; ~ des
Raumes stereometri, g-metrisch, a
geometrisk, t. ex. ’ver Ort, me Progression, mes
Zeichnen konstruktionsteckning. -nomie
[-’mi:], /Ol. läran om jordarterna. 2.
matematisk geografi, -phag, m -en -en,
-pha-ge, m -n -n geofag, jordätare. -phagie [-’gi:],
f O geofagi, jordätande. -physik [fy:zik,
lv:’zi:k], f O geofysik, tellurisk fysik,
-plastik [’plastik], f -en geoplastik. -plastiker,
m -s - geoplastiker.
Georg [ge-’ork, «re vok. -g-, 3orJ], m -s -e npr
Georg, -dor, m -s -eförr georgdor( = 16,50 M.).
George! [’o], n -s O 1. (ihållande) orgelspel,
2. jakt. (om hjortar i brunstiiden) skriande.
Georgenllgeselischaft, f -en georgsorden, -würz,
f bot. Lathr»a squamaria vätteros.
Georgett|e [gor’geta] f npr Georgetta.
1. Georgia [ge-’orgTa:], n -s npr geogr. Georgia.
2. Georgia, fl pi -s hand. georgiabomull. Lange
m Sea Island[bomull].
Georg‖ien, n -s npr geogr. Georgien, -ier, m -s
-geogr. georgier, -lerin, f -nen geogr.
geor-giska. -ika, pl oböjl. Georgica (lärodikt av
Vergilius). -ine [-’gi:na], f 1. -ns -n npr Georgina.
2. f -n bot. Dahlia rariabilis georgin, dahlia,
-inen|flor, m -s -e,-inen|gruppe, f -n
georgin-grnpp.-inen|knolle, f -n dahliaknöl.
georgisch, a geogr. georgisk.
Georgs‖dukaten m -s -, «e -taler. -orden, m
-s - Georgsorden, -taler, m -s - mynt.
georgs-daler.
Geollskopie [-’pi:], f O geoskopi. -statik [’sta:-],
f O fys. geostatik. g-statisch, a geostatisk.
-tektonik [-’to:-], f O geoi. geotektonik, ar-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
