Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Geschichtstabellen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
geschlängelt
-tabellen, -tafeln, pl historiska tabeller.
-unterricht, m -[e]s -e historieundervisning,
undervisning i historia, -urkunde, f -n
historisk urkund, -werk, n -[e]s -e a) historiskt
verk el. arbete; b) historisk samling.
-Wissenschaft, f -en historisk vetenskap. jrr
Geschichten-.
1. Geschick, n -[e]s 1. pl 0, se Geschicke. 2. pl ⚙
skick, fason, snitt, t. ex. dieser Röck hat kein
m. Das hat weder Art noch m det duger
till ingenting; etw. aus dem m (ins m)
bringen bringa ngt i olag (i lag). 3. pl ⚙
lämplighet, fallenhet, anlag, t. ex. er hat kein m zum
Zeichnen, für die Geige. 4. pl ⚙ skicklighet,’
t. ex. mancher hat mehr Glück als mf Glück
geht über m. 5. pi -e öde, skickelse,
bestämmelse. Fin m Gottes en Guds skickelse; sein
m erfüllen fylla sin bestämmelse; mein
böses m min onda stjärna, mitt olycksöde.
2. Geschick, n -[e]s -e gruvt. malmåder.
Geschicke, n -s O (ideligt) skickande,
skickande hit och dit.
geschicklich, a, *e geschickt. G^vkeit, f -en
skicklighet, färdighet, t. ex. ~ im Jagen,
seine m auf etw. (ack.) verwenden. Er besitzt
viele. men han har många färdigheter el.
talanger; ~ im Gebrauch der Hand
händighet: nur m, das Glück kommt dann von
selbst ordspr. ung. en duktig karl har alltid
lyckan med sig.
geschickt, I.-p p av schicken. II. a 1.
skicklig, duglig, duktig, t. ex. mer Arbeiter,
Tänzer m im Klavierspiel, in Sprachen, den
Degen m führen. E-e me Hand haben vara
skicklig i händerna, vara händig; ein
mer Mann weifi sich immer zu helfen ordspr.
en duktig karl reder sig i alla väder. 2.
skicklig, förslagen, fyndig, slug, listig, t. ex
mer Streich, m in Entschuldigungen, sich m
aus der Sache ziehen, etw. m behandeln,
einrichten, durchführen. Das kam m heraus
det träffade huvudet på spiken. 3. dial. Zu
etw. lämplig, passande till ngt G^heit,
se Geschicklichkeit.
Geschiebe, n -s 1. pi O (oupphörligt) skjutande,
skjutande hit och dit. 2. pl - geoi. rull-,
klap-per|sten. -ablagerung, f -en geoi.
rullstens-avlagring. -bank, f -e† rullstens|bank, -ås.
-hügel, m -s - rullstensås. -lehm, m -[e]s -e
geoi. diluvial-, glacial-, morän|lera. -mergel
[e], m -s O geoi. glacial märgel, varvig märgel,
-sand, m -[e]s -e geoi. diluvial-, glacial|sand.
-wall, m -[e]s -e† rullstensvall.
geschieden, se scheiden. Wir sind me Leute
nu skiljas våra vägar, vi ha ej med
varandra att göra. G^heit, f O avskildhet.
Geschiene, n -s O % skenor.
geschienen, se scheinen.
Geschieß, n -es 0, se föij. -e, n -s ⚙
(oupphörligt) skjutande, pluttrande, knallande.
geschilde[r]t, a 1. fjällig. 2. jakt. a) (om vildsvin)
bepansrad; b) (om befjädrat viiiebr&d)
fullfjädrad.
Geschilf, n -[e]s 0, -e, n -s 0, se Geröhr 1.
Geschimmer, n -s O skimrande, glittrande.
Geschimpf, n -[e]s 0, se föij." -e, n -s ⚙
skymfande, smädande, okvädande, otidigheter.
Geschirr, n -[e]s -e 1. redskap, verktyg,
grejor, »t» ekipering, utrustning. 2. husgeråd,
kärl, servis, jfr Küchenm, Kaffeem,
Sil-berm, Tischm. 3. seldon, seltyg. E-m
Pferde das m anlegen sela en häst; aus dem
m kommen bildl. tappa koncepterna, komma
av sig, förlora kontenansen; e-n im m
halten bildl. hålla ngn stramt i tygeln el. i
schack, hålla efter ngn; sich ins m legen,
ins m gehen a) om hästar lägga sig i selen,
sträcka ut, taga i allt vad tygen hålla;
b) F bildl. om människor lägga manken till,
anstränga sig, taga i av alla krafter; für
e-n ins m gehen lägga sig ut för ngn; durch
das m wundgedrückt selbrnten. 4. åkdon,
ekipage. 5. ⚙ tillbehör till maskin,
maskindelar (varigenom rörelsen fortplantas), t. ex.
i vävstol skaft och trampor. Deutsches m
pappersfabr. stampkvarn; holländisches m pap.
persfabr. holländare, -arbeiter, m -s -
sadel-makeriarbetare. -brett, n -[e]s -er kökshylla,
-bürste [y], f -n blankborste för seldon,
-druck, m -[e]s O sel|brott, -tryck.
Geschirregal, n -s -e, se G eschirr brett.
Geschirrllfeger m -s - skurare av kökskärl.
-fegerin, f -nen kopparskurerska, -führer,
m -s - åkare, kusk, körsven, -haken, m -s
-selkrok, -händler [hsnd], m -s - glas- och
porslinshandlare, -händlerin, f -nen
glas-och porslinshandlerska. -holz [o], n -es -erf
⚓ åkdons-, vagns|virke. -kämm, m -[e]s -e†
⚙ väv|skaft, -kam. -kammer, f -n 1.
selkammare. 2. hand-, förråds|kammare,
redskapsbod, ⚓ penteri, -laden, m -s -[/"]
glas-och por>iinsatitar. -leder, n -s - ⚙
plattläder. -macher, m -s - sadelmakare. -meister,
m -s - 1. stallmästare. 2. post. o. järnv.
postil-jon, konduktör, vagnmästare. -Ordnung [ord],
f -en O väv. anordning av vävskaften för
framställande av ett bestämt mönster,
-regal, se Geschirregal. -schnalle, f -n
sel-spänne. -schrank, m -[e]s -e† skänkbord,
byffé. -tau, n -[e]s -e draglina. und
<i><b>Steinguthandlung</i>,</b> f -en, se -Inden, -zeug, n -[e]s -e
1. seldon. 2. köks|utensilier, -redskap.
Geschlabber, »-«0 1. lapande, slafsande,
sörplande. 2. se Geschwätz.
geschlacht, a * dial. välartad, väluppfostrad.
Geschiäge, n -s - makadam.
Geschlamp, n -[e]s 0, -e, n -s O 1., se
Geschlabber. 2. a) usel soppa, skval, blask,
vattvälling; b) se Schweinefutter’, c) se
Schlumpe’, d) paltor, snuskiga kläder.
Geschlängel, n -s O slingrande, slingringar.
g~t, o buktig, slingrande, ormlik.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
